Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sakta öppnade hon nu också dörren till rummet, men
blef qvarstående på tröskeln vid den oväntade syn, som
mötte henne.
På stolen midt i rummet satt Lommen med armbågarna.
stödda mot sina knän och med pannan lutad mot händerna.
Men hvad som mest förvånade Inga var Lommens klädsel.
Aldrig hade hon sett honom så högtidsklädd, annat än då.
han vandrade till kyrkan för att böja knä vid Herrens altare.
En lång stund efter det att Inga inkom i rummet, satt
Lommen tyst utan att ändra ställning. Då han ändtligen såg
upp, helsade honom Inga: — Guds fred!
— Gu’ sinne — svarade Lommen och nickade vänligt..
— Du är rask i dag, tror jag — sade Inga.
— Det är jag.
Inga gick fram till bordet och började plocka upp maten,
som hon medfört i korgen. Krut följde henne och vädrade
med välbehag anrättningen, men Lommen såg icke ens efter
hvad Inga sysslade med. Stillatigande steg han upp och
tog sin mössa.
— Kom följ mig, barn — sade han och gick mot dörren.
— Nu skall du smaka på fårbogen och mors färska.
dricka — invände Inga.
— Kom, barn! — Lommens röst ljöd så bestämd, att
Inga med förvåning såg upp på honom, och då hon märkte
uttrycket i hans öga, släppte hon ofrivilligt hvad hon hade
för handen och sprang till honom. Lommen tog Inga vid
handen och gick ut, följd af Krut, som kastade en blick af
saknad på den i hans tycke så läckra anrättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
