- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
10

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Öfverblick af elektricitetslärans utveckling och förnämsta satser. De elektriska enheterna - 16. Orsaken till de elektriska fenomenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 ELEKTRICITETSLÄRAKS UTVECKLING OCH 1ÖRNÄMSTA SATSER.

under olika omständigheter. Dessa undersökningar förde till
en sats af stor betydelse icke blott för den teoretiska
elektricitetsläran, utan äfven i lika hög grad för dennas många
praktiska tillämpningar. Den tyske fysikern Ohm (1787-1854)
uppstälda nämligen år 1826 den sats, att om en ström
framkallas i en sluten ledare genom en i denna verksam
elektromotorisk kraft, härrörande t. ex. af en Voltas stapel eller en
termo-elektrisk apparat, så är den alstrade strömmens styrka
proportionel direkte mot nämda kraft och omvändt mot det
motstånd, som utöfvas i hela den ledning, stapeln inberäknad,
hvaruti strömmen kretsar. Ohm åskådliggjorde denna sats
genom följande betraktelse. Jämför stapeln med ett högt kärl
innehållande vatten och den elektriska ledaren med ett smalt
horisontalt rör, som utgår från kärlet; vattnet motsvarar
elektriciteten. Om röret är mycket långt och trångt, framgår intet
eller föga vatten, men om man ökar presshöjden tillräckligt,
så att motståndet öfvervinnes, framströmmar vattnet, och detta
med så mycket större hastighet ju större presshöjden och ju
mindre rörets ledningsmotstånd äro. Det sistnämda växer med
rörets längd, men minskas, när dess tvärskärningsarea ökas. På
analogt sätt kan man tänka sig förhållandet i stapeln. Är
ledningsmotståndet i den tråd, som förenar båda polerna, mycket
stort, hvilket är händelsen, om tråden är mycket fin eller har
stor längd eller är bildad af en dålig ledare för elektriciteten,
så kan denna icke till en märkbar mängd framgå genorn tråden,
om icke den elektromotoriska kraften i hög grad växer, men om
ledningsmotståndet är ringa, framströmmar elektriciteten lätt,
äfven om den elektromotoriska kraften icke är synnerligt stor.
En vigtig följd af den ohmska lagen äro de två satser,
som den berömde tyske fysikern Kirchhoff uppställt rörande
elektricitetens fördelning i ett system af ledare. Vi återkomma
härtill äfvensom till andra satser i elektricitetsläran, som äro
behöfliga för förklaring af de i tekniken använda instrumenter,
apparater, maskiner och metoder för elektricitetens tillämpning,
för hvilka vi i det följande af detta arbete lemna redogörelse.

16. Orsaken till de elektriska fenomenen. - Det

är uppenbart, att företeelser sådana som de elektriska, hvilka
äro af så egendomlig beskaffenhet och egnade att tilldraga sig
uppmärksamhet, måste föranleda många forskningar öfver den
orsak som framkallar dem. Vi finna också flera teorier
uppstälda tör att förklara de elektriska fenomenen. Sålunda antog
Franklin tillvaron af en elektrisk materie, af hvilka kropparne
innehålla en viss mängd allt efter deras natur. När en kropp
elektriseras, upptager den antingen mera af nämda materie, i
hvilket fall kroppen blifver positivt elektrisk, eller ock afgifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free