Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning - 225. Siemens & Halskes differential-lampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIEMENS & HALSKES DIFFEKENTIAL-LAMPA. 417
t>yrån i Bruxelles tillhörande rum "af 3,5 meters höjd, 28
meters längd och 8 meters bredd, äro två regulatorer stälda
bredvid hvarandra 2,3 meter öfver golfvet. De äro dolda af
dem omgifvande reflektorer, bildade af glasspeglar, hvilka kasta
strålarne mot taket. Den positiva kolspetsen är stäld öfverst,
hvilket äfven i detta fall är fördelaktigare än om ljusbågen
omkastas.
Jaspars lampa har i Belgien vunnit ett ganska vidsträckt
användande. Så t. ex. finnes i Seraings bekanta verkstäder
25 dylika lampor. Äfven i Frankrike hafva de funnit
tillämpning; så t. ex. gör Comp:ie générale d’Électricité, bruk af 43
af,dem, drifna af 22 särskilda dynamo-maskiner.
Det följer af det sätt, på hvilket Serrins och Jaspars
regulatorer verka, att endast en lampa kan vara i samma ledning,
och att det därför vanligen användes en maskin för hvarje lampa.
Antager man, att t. ex. två
lampor äro i samma strömkrets, skulle
.den förändring, som enderas
ljusbåge undergingo, inverka äfven på
.den andra lampan, om ock denna
vore i normal verksamhet. Yi
«kola nu lära känna andra
elektriska lampor, där denna svåra
olägenhet är undanröjd.
225. Siemens & Halskes
differential-lampa. - Man
gifver denna benämning åt en af
firman Siemens & Halske i Berlin
utförd förträfflig konstruktion af
en elektrisk lampa, uppfunnen år
1878 af v. Hefner-Alteneck, hvars
dynamo-elektriska maskiner vi
förut (§ 133) omtalat. Man kan med
denna konstruktion anbringa många lampor efter hvarandra i
samma ledning. Fig. 230 visar schematiskt, huru
differentiallampan verkar, och fig. 231 visar den i verkligheten, dock utan
glaskupa.
Yi taga först fig. 230 i betraktande. Strömmen inkommer
genom L och delar sig i två grenar. Den ena går genom en
rulle T af fin tråd och med stort motstånd samt därefter genom
L’ för att gå till nästa lampa. Den andra grenen af strömmen
går genom rullen K af grof och kort tråd samt därefter genom
kolspetsarne gh och den mellan dessa bildade ljusbågen;
slutligen går äfven den genom & till ledningen U. På detta sätt
Elektriciteten. 27
FIG. 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
