- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
547

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor - 282. Reglering af hastigheten hos små elektriska motorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REGLERING AF HASTIGHETEN HOS SMÅ ELEKTRISKA MOTORER. 547

bättre egnar sig för att förvandla elektricitet till arbete*). Den
lemnar ända till 48 proc. af den energi, hvilken genom den
kemiska verksamheten i stapeln skulle kunna utvecklas. Men
ehuru detta i jämförelse med ångmaskinens verkningsgrad är
ganska mycket, är zinkens kostnad så pass stor, att motorns
drift blifver ganska dyrbar och i praktiken endast kan
ifrågakomma vid helt små kraftbehof.

Det får för öfrigt anmärkas, att de större motorerna af
mera fulländad konstruktion, för hvilka vi något längre fram
skola redogöra, gifva en vida högre verkningsgrad.

2&2. Reglering af hastigheten hos små elektriska
motorer. - Ehuru de elektriska motorer, som vi beskrifvit,
ingalunda lämpa sig för alstrande af någon större kraft, ega de
likväl värde, då det endast gäller helt små kraftbehof. Deras
rörelse är utmärkt genom stor precision och likformighet, hvilket
gör dem passande att begagnas vid särdeles noggranna arbeten.
De kunna lätt sättas i verksamhet, när deras hjälp påkallas, och
hastigt åter bringas att stanna. Man har också vid flera
tillfällen gjort bruk af dem, oaktadt den icke obetydande kostnad,
som deras drift föranleder**). Sålunda har Froment, hvilken
uppfunnit en bland de bästa af de äldre motorerna, användt dem att
sätta i rörelse delningsmaskinerna i sin stora verkstad för finare
instrument. Här ifrågakommer t. ex. att dela en millimeter
noggrant i tusen lika delar, så att strecken synas tydligt och på lika
afstånd från hvarandra, när de betraktas genom mikroskopet.
Detta arbete tager så stor noggranhet i anspråk, att det endast
kan verkställas under de timmar på dygnet, när icke någon
lifligare trafik på närgränsande gator eger rum, på det att
icke dallringarna hos apparatens underlag må göra
delningarna ojämna. Por hand skulle så stor noggranhet
näppeligen kunna uppnås, men med tillhjelp af de elektriska
motorerna kan den erhållas. Dessas verkan sker fullkomligt
automatiskt. När den för arbetets början bestämda timmen inträdt,
utlöses genom ett ur en kommutator, genom hvilken strömmen
slutes och förgrenas till de särskilda delningsmaskinernas
motorer. Äfven vid flera andra tillfållen har man dragit nytta
af dylika apparater. Men af långt större betydelse blifva dessa
visserligen, när man, på sätt vi längre fram skola anföra,
fördelar elektriciteten från en centralanstalt till ett större område,

*) Det bör dock nämnas, att när den stålmagnet, som tillhörde
maskinen, begagnades, endast 80 kilogrammeter erhölls per gram zink. Först
sedan en annan starkare stålknippa blifvit insatt, blefvo resultaten sådana
tabellen angifver.

**) Så t. ex. beräknar Trouvé dagkostnaden för den af honom
konstruerade lilla motorn till l å 1,25 francs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free