- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
89

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

av nydiktade skådespel, komedier, tragedier och
satyrspel med utdelning av pris åt koragerna d. v. s. de
rika män, som bekostade skådespelen.

I Italien dyrkades sedan gammalt en gud, som kallades
Liber (pater) såsom fruktbarhetsgud. Sibyllinska böckerna
läto denne Liber fullständigt gå upp i den grekiska
Dionysos, så att ej mycket blev kvar av hans
egenskap som jordgud, till vilken och till hans kvinnliga
motbild Zibera den vigdes, som skulle bli fågelfri. AÅt
dessa gudomligheter jämte Ceres (se Demeter) byggdes
är 500 ett tempel i Rom på aventinska berget, då de
ovannämnda gudarna ansågos som plebejernas
beskyddare, och småfolket i den eviga staden till stor del
bodde på denna höjd. VWid Libers fest, Liberalia,
brukade lantborna anordna lustbarheter, ej olika de som
i Attika förekommo vid de små dionysierna. Masker
av bark buros; murgrönskransade gossar sålde kakor
av mjöl, honung och olja och brände dem på små
flyttbara altare för köparnes räkning till’ gudens ära. Denna
oskyldiga fest hade föga likhet med de vilda,
utsvävande bacchanralia, som romerska senaten förbjöd 186 f. K.

Den populäre guden Dionysos behandlades
naturligtvis ofta av den antika konsten. I äldsta tider nöjde
man sig med ett grovt tillyxat, mörkt rödfärgat
träbeläte som symbol för guden. Den arkaiska konsten
framställde honom såsom en äldre eller medelålders
man (så den vackra bilden i Vatikanens Sala della biga,
som falskeligen kallats »Sardanapallos»). Från Skopas’
och Praxiteles’ tider blev vinguden en ungdomlig,
stundom nästan kvinnlig gestalt, ofta endast iklädd rådjurshud.
På altarfrisen från Pergamon är han fullständigare
beklädd. Gudens äventyr med sjörövarne skildras på
Lysikrates’ monument i Athen. D:s och Bacchus’
symboler äro utom vin- och murgrönskransen, thyrsosstaven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free