Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med blicken riktad mot söder. Då såg han plötsligt något
hvitt, som rörde sig öfver hafvet. Det ljusa föremålet
närmade sig stranden, och till sist såg Harald en stor hvit
svan, som sänkte sig ned till stället, der han satt.
— Jag ser på dina ögon att du längtar dit, hvarifrån
jag kommer — sade svanen.
— Ack ja! Jag längtar till det härliga-landet der borta
i söder! — ropade Harald, och så bad han svanen att flyga
dit med honom.
— Det är inte min väg — svarade svanen. — Men om
du sätter dig på min rygg, så will jag visa dig ett annat
paradis, dit jag har längtat från myrtenskogen och palmernas
länder.
— Det skulle jag vilja sel!
— Så följ mig då!
Och knappt hade Harald satt sig på svanen, förrän de
båda voro högt uppe i luften.
— Slå dina armar om min hals och se dig noga
omkring, ty nu flyger jag lågt, så att du må kunna se allt skönt,
som vi fara förbi.
Och Harald såg böljande åkerfält, så vidsträckta, att
man ej kunde se från deras ena ända till den andra. Här
och der utbredde sig lummiga bokskogar, och ståtliga slott
höjde sina hvita murar, omkransade af blomstrande
trädgårdar. Hvart man såg, stack en kyrkspira upp emot skyn, och
vackra gårdar lågo strödda kring fälten.
Snart förändrades taflan, och svanen måste flyga högre
för bergens skull. Mörka furuskogar susade der nere, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
