Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reformer och spridandet af upplysning bland sina
underlydande, men nu kallblodigt finna sig i status quo, emedan de
anse alla försök stranda på arbetarens oåtkomlighet, misstro
mot arbetsgifvaren och brist på kunskap äfven om de
förhållanden, hvilka betinga hans egna lefnadsvilkor.
Och alla dylika förklara med en mun, att arbetaren
icke mottager de försök till ett närmande från
arbetsgifvarens sida lika väl, som hvad detta ursprungligen är menadt.
När man under ett arbete sådant som det ifrågavarande
kommer att vända sig till hundra och åter hundra arbetare
med begäran om upplysningar angående deras privata och
allmänna förhållanden, får man riklig anledning att bevittna,
att en dylik uppfattning om arbetarens misstro mot personer
tillhörande den s. k. öfverklassen visserligen icke är
öfverdrifven. Vid de enklaste frågor, som framställas, finner man
ofta, att svaren — ifall man verkligen lyckas få några
sådana — alltid afgifvas med en viss försigtighet. Den
tillfrågade bemöter hela tiden frågaren med en tillbakadragen
reservation, som om han tänkte: kan något godt verkligen
komma från det hållet? Och denna skygga återhållsamhet
liknar icke den obenägenhet att låta andra blicka in i ens
privata förhållanden, hvilken är en naturlig känsla för hvarje
människa. Den har helt och hållet karaktären af afvog
köld, och om misstänksamheten för ett ögonblick viker för
andra känslor, kan man vara viss, att den vid första sken
till anledning genast åter skall sticka fram hufvudet,
försigtigt spejande efter en inbillad fara.
Men skall ett ömsesidigt förstående mellan hvarandra i
alla afseenden så olikstälda klasser vara möjligt, och skall
en framtid få skåda förverkligandet — icke af den gamla
utopin om jämlikhet, utan — af den enklaste fordran på
rättvisa, så måste kretsen af de människor, tillhörande så
väl den ena klassen som den andra, hvilka sträfva efter
att förstå i stället för att skada hvarandra, mer och mer
utvidgas. Dit syfta i själfva verket alla de ansträngningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
