Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. I. Bostadsförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och hvarför är bostadsfrågan så omfattande och så
ofta diskuterad? För fackmannen lönar det knappt mödan
att upprepa det. För öfriga läsare torde det åter ej nog
ofta kunna upprepas.
Bostaden är hemmets yttre, praktiska grundval. Utan
en sund och renlig bostad, där trefnaden ej förstöres genom
påtvingade hyresgäster, och där hälsan ej tager skada genom
kyla eller fukt, är icke något hemlif tänkbart. Ur sedlig
synpunkt, ej mindre än ur sanitär, är det en af vårt
arbetarlifs kräftskador, att inneboendesystemet spelar den roll, som
det gör, inom den arbetande klassens hemlif. Detta alstrar
en råhet i sederna och en förvildning i tänkesätten, som
ingen statistik kan komma på spåren, men hvarom
sedeskildraren — med risk att förlora sitt goda namn och rykte —
ensam kan gifva en aning. Det förstör kvinnornas heder och
männens ansvarighetskänsla, ja, det torde ej vara alldeles
utan skuld i den lastens brådmogenhet hos barn vid 12 år
— och stundom därunder — hvarom fattigläkare, prester
och alla, som haft med fattigvården att göra, kunna
berätta — ja, som man ej sällan kan iakttaga på gatorna.
Det förtager slutligen från bostaden den sista rästen af den
känsla, som ligger i ordet hem, och förvandlar den till en
plats, där män och kvinnor djuriskt insomna om hvarandra,
utan att någon morgondag kan gifva förhoppningen om
ett bättre.
Och äfven om detta system kunde aflägsnas eller tänkas
borta, så blir det dock ett — om också mindre —
missförhållande, när efter hvarandra sju barn eller flera aflas och
födas i samma rum, under det att gossarne stundom hinna
växa till män och flickorna till kvinnor, utan att hafva
vunnit mera i lifvet, än att slungas in i en fabrik liksom
föräldrarna och sedan få bidraga att hålla vid lif denna
lilla bikupa af människor, hvilka icke ens åtnjuta fördelen
af frisk luft och en ensam bädd.
»Gif oss bättre arbetarbostäder», yttrade en gång en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>