- Project Runeberg -  Gud i naturen /
133

(1868) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denna forntida tvist om födelserna utan parning
(generatio equivoca) har nyligen återupptagits af Milne Edwards
ur dess intressantaste synpunkt. Efter det han visat, att i
det oorganiska riket kropparna bildas genom en enkel
sammanhangning af molekuler, tillägger han[1]: »Hvar och en
vet, att då det är fråga om bildandet af en ek, en häst,
skall den materia, som utgör denna ek, denna häst, vara
oförmögen att bilda denna växt, detta djur, om den icke
sättes i verksamhet af en redan lefvande kropp, ett djur
af samma slägte som den som födes eller en växt af
samma natur. Således öfverflyttas synbarligen hos eken såväl
som hästen denna särskilda egenskap, som man kallar
lifvet; den nya varelsen aflas af ett föräldrapar, som
frambringar en varelse, hvilken är detsamma lik; det finnes
således ett slags successionsordning, en öfverflyttning af
den oafbrutna lifskraften mellan individer, hvilka i
tidernas längd bilda en kedja, hvaraf hvarje art utgöres.
Här ha vi således en väsentlig grundolikhet mellan de
oorganiska och de lefvande kropparna: hvad vi nyss yttrat
om eken och hästen, det kan tillämpas på alla de växter
och djur som vi vanligen ha för ögonen. Men detta slags
ättledning är i flera fall icke så lätt att bevisa; det har
undgått mindre noggranna iakttagelser, det har stundom
tillochmed icke kunnat fattas af äfven de skickligaste
forskare. Sålunda, då liket efter ett djur öfverlemnas åt
luftens inverkan, åt fuktigheten, med en lämplig temperatur,
om sommaren t. ex., undergår detta as en egen förändring,
kallad förruttnelse; man ser då maskformiga kroppar visa
sig i detta ämne, hvilka åtnjuta alla de egenskaper som
äro egendomliga för de lefvande varelserna; de äro djur.
Millioner lefvande varelser födas i detta as, medan det
sålunda för förruttnelsen utsatta djurets kropp under sin
lifstid ej företedde någonting dylikt. Den direkta
ättledningen genom aflelsen synes således vara afbruten
åtminstone i första början. Det är ej sällsynt att få se på fälten
vattenpussar, bildade af regnet, hvilka temligen snart


[1] Se Revue des Cours scientifiques, d. 5 dec. 1863.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudinatur/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free