Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - I. Hjernan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklarar Leuret, dårhusläkaren, att man ej finner någon
förändring i hjernan, utom i det fall då vansinnet åtföljes af
någon annan sjukdom, och att dessa förändringar äro så
vexlande olika, att man ej är berättigad att med
bestämdhet framhålla dem såsom verkliga orsaker. På samma sätt
som i hänsyn till de fördjupningar i hjernans skål som
vi förut omtalade, skulle man äfven häri kunna se
verkningar.
När våra motståndare tillägga, att sinnessjukdomarna
tala emot själens tillvaro, äro de ej mera berättigade att
försvara sitt system. Tvänne hypoteser finnas till
förklaring af vansinnet. Antingen är der en skada på hjernan
eller icke. I det förra fallet bevisar bristen på verktyg
ingalunda frånvaron af den verkande, i senare fallet qvarstår
problemet. Ännu mera, det förra fallet kan uppgå uti det
senare, om man, såsom erfarenheten föranleder att tro,
antager, att vansinnet, förorsakadt antingen af en plötslig
smärta eller en plötslig förskräckelse, eller genom en djup
förtviflan, har uti alla fallen sin källa i själens vara, som
verkar emot hjernans normala tillstånd och inom densamma
vållar en förändring. Här är det tydligen ännu den
tänkande varelsen som lider och föranleder inom organismen
en oreda, som motsvarar detta lidande.
Och man har i sjelfva verket ådagalagt, att
förändringarna endast inträffa hos dem som redan länge varit
vansinniga, liksom om själen vore här såsom annorstädes
orsaken till rörelserna inom hjernans substans.
Under det att å en annan sida våra motståndare från
den anatomiska beskrifningen om hjernan draga den
slutsatsen, att förmågan att tänka endast är en egenskap hos
de olika rörelserna inom densamma, se vi uti sjelfva
mångfalden af dessa rörelser, i denna hjernans underkastelse
under den stora lagen om arbetets fördelning, i olikheten af
de funktioner som dess olika organer utfört, allt efter deras
läge, byggnad, sammansättning, form, vigt, storlek, — se
vi uti dessa olika verkningar ett bevis till förmån for
själens oberoende. Ty dessa fysiologers hypotes kan icke på
något sätt försona detta hjernorganets invecklade tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
