Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernverlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af denna oerhörda stjernhop, och 1,400 år för att genomvandra
den i dess bredd.
Men äfven denna öfver alla våra begrepp gigantiska
verlds-ö bildar dock blott en punkt i verldsalltet, ty öfverallt
upptäcker teleskopet dylika stjernhopar framskimra i rymden så
aflägsna, att mot dem sjelfva Sirius’ afstånd sammankrymper till
den försvinnande litenheten af en jordisk måttstock. Många
af dessa verlds-öar, som för blotta ögat antingen äro
fullkomligt osynliga eller blott visa sig såsom töckenfläckar på det
djupsvarta himlahvalfvet, upplösa sig endast till stjernor genom
lord Ross’ jätteteleskop, det väldigaste optiska instrument, som
menniskan ännu uppfunnit. Andra blifva deremot fullkomligt
oupplösliga och bestå antingen i sjelfva verket af en
dunstformig lysande massa, liksom materien till en nu först i sin
bildning stadd stjernverld, eller behöfva en ännu högre
fullkomlighet hos våra teleskoper, för att låta upplösa sig i stjernor.
Betänka vi att vår verlds-ö, sedd från ett afstånd af tio
millioner ljusår, äfvenledes blott skulle framställa sig såsom en
töckenfläck af femton gånger mindre diameter än månskifvan,
och att då till och med de starkaste teleskoper knappt skulle
vara i stånd att upplösa denna töckenfläck i stjernor, så ligger
den tanken nära till hands att äfven dessa så anspråkslösa
töckenfläckar torde vara verlds-öar af många millioner stjernor
eller solar och blott derföre visa sig för oss såsom små
obestämda fläckar på det vidsträckta himlahvalfvet, emedan de äro
skiljda ifrån oss genom så ofantliga, i sanning hela vårt
begrepp öfverstigande rymder.
Ännu i början af detta århundrade betraktade man
fixstjernorna, till hvilka, som bekant är, äfven vår sol räknas,
såsom orörliga himlakroppar, emedan man, så långt de
astronomiska annalerna gingo tillbaka, ej kunde märka några
förändringar i deras ställning; men de nuvarande astronomiska
mätningsinstrumenternas förundransvärda noggranhet och den
observerande astronomiens framsteg hafva lärt oss, att de
alldeles icke förtjena sitt namn.
Liksom vi kretsa omkring solen, tillryggalägger äfven hon,
och vi med henne, dagligen öfver 800,000 mil, men den
noggrannare observationens tidrymd är ännu allt för kort, för att
man skulle kunna känna någon form för denna rörelse eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
