- Project Runeberg -  Gud i naturen /
268

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tillstoppar hela gången, så att ofta blott en eller två linier
återstå af det yttre röret och det ej mera är möjligt för någon
stekel att inpraktisera sina ägg till de på hålets botten
liggande larverna.

På samma sätt gå äfven väggbina tillväga, men ännu
märkvärdigare äro dock blom- och bladbitarnes nästen. De förra
borra lodräta hål i jorden och bekläda dem med stycken af
blomblad, isynnerhet af åkervallmo, lika fint och vackert som
rika personer tapetsera sina rum med sammet och siden. De
sednare afbita mycket konstmessigt några blad, isynnerhet af
törnrosor, inskjuta dem uti träd- eller jordhål, lägga uti hvar
och en af dessa fingerborgsartade celler ett ägg och tillsluta
dem med ett i cirkelform afbitet stycke af ett blad. Många
lägga äfven ett rundt stycke på bottnen af sina celler, så att
de fullkomligt likna en tunna med två bottnar.

Går man uppmärksamt omkring uti en trädgård, torde det
väl sällan hända att man ej finner små runda eller stora ovala
stycken vara utskurna ur törnrosbladen, och det så
regelbundet och noga som om någon för ro skull gjort det med en sax.
Ställer man sig och väntar omkring middagstiden i slutet af
Maj, skall man snart få se ett bi komma och sätta sig vid
randen af ett blad. Det tager då detsamma mellan fötterna
och utskär ett stycke med käkarne lika ledigt och raskt, som
man sjelf skulle göra det. Under afskärningen böjer biet
bladstycket, så att det kommer att ligga dubbelt, och så snart det
sista snittet är gjordt, flyger det bort med sin börda. Sjelfva
anläggningen till bladets hoprullning sker således redan vid
afskärningen. Förunderligt är blott att djuret alltid vet
hvilket stycke det hvarje gång behöfver samt hvilken form och
storlek det måste hafva. Att det blifver afrundadt är en följd
af det sätt, hvarpå biet sätter sig på bladkanten, men att det
blifver större eller mindre är uppenbarligen följden af ett val.

Nästet beklädes först med de större bladstyckena, och då
dessa redan äro hopvikna, kunna de lätt föras in och lägga
sig sjelfva emot väggen af hålan, så snart de släppas lösa.
Man skulle väl tro att bina borde göra sitt näste straxt under
törnrosbusken, men man söker det förgäfves i närheten, ty de flyga
långt bort, ofta utom trädgården med sitt bladstycke och göra
minst tio till tolf sådana resor under loppet af en half timme.
Andra slägten af dessa konstfärdiga ensamma bin använda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free