Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och då farväl med reputationen såsom skicklig
ämbetsman. Huru
Inånga hade icke ångrat, att de icke i tid gått
bort, innan ålderdomssvagheter infunnit sig, som
förorsakat slapphet i utöfningen af tjänsten och däraf minskad
aktning i det allmänna m. m.. Grefve Sparre svarade,
att han fann, det jag hade fullkomligt rätt, och att han
således icke hade emot att nu taga afsked, men han ville
likväl först rådgöra med sin hustru om saken. Jag sade,
att jag fann det helt naturligt, men att han likväl icke
borde dröja, utan ju förr det skedde, ju bättre vore det.
Han lofvade, att [han] dagen därpå, såframt hans hustru
icke hade
något att invända emot saken, skulle lämna
mig sin afskedsansökning, dock med det uttryckliga
villkor, att han vid
af skedets beviljande erhölle någon
nåde-bevisning af konungen, på det att allmänheten kunde se,
att afskedet icke var bevis på onåd hos konungen, och
såsom nådebevisning af konungen ville han icke hafva
presidentskaraktär, som jag omnämnt, utan önskade blifva
utnämnd till öfverstekammarjunkare, hvilket hade den
förmånen med sig, att han då alltid finge vara med på
hofvet vid alla tillfällen, då där vore några tillställningar.
Jag lofvade, att jag skulle utverka detta, hvarpå vi
åtskildes, jag mycket glad öfver att jag lyckats så väl
med mitt uppdrag, och om hvilket jag genom en biljett
till friherre Stjerneld genast underrättade honom.
Följande dagen kom grefve Sparre till mig, men se, då
lät det på helt annat sätt. Han berättade mig, att han,
sedan han dagen förut lämnat mig, hade gått upp till
konungen och blifvit som vanligt mycket vänligt emottagen.
Han hade då ansett sig böra prevenera H. Maj:t om sitt
tillämnade afskedstagande, men konungen hade då sagt:
»Hvad nu då, min kära Sparre! Ni vill lämna mig?
Hvarför då ? Alla mina gamla vänner öfverge mig; det är ej
bra.» Sparren hade då svarat, att han trodde, det H. Maj:t
själf önskade, att han skulle taga afsked, och att det
var af den anledningen, som han, alltid färdig att göra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
