Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - V. Framåt, min Gula Brigad!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219’
pamparna i fiendens hjälmar. Muskötelden dånar från luckorna
mellan skvadronerna. Och liksom strax förut Pappenheim
kastas även Isolani och Fürstenberg tillbaka.
Men nu frambryter ur dammolnen och krutröken en
oöverskådlig skog av pikar. Det är Tilly med infanteriet, sjutton
tusen man starkt. Vad skola Horns tre tusen fem hundra
ryttare kunna uträtta mot denna fruktansvärda massa! Horn
biter ihop tänderna.
— Så må vi dö! tänker han.
Och sammaledes tänker varje man i hans led.
Tilly förenar sig med Fürstenberg, som kommer tillbaka
efter sachsarnas flykt. Och hela denna härmassa, tillsammans ej
mindre än sjutton tusen man stark, kastar sig med hela sin
tyngd över Horns lilla skara.
Kolonn på kolonn framsändas till anfall, men Horn och
hans underbefälhavare, Callenbach, Hall, jämte andra, driva
dem tillbaka.
Fürstenberg skär tänderna av raseri.
— Det vore väl underligt, om man ej skulle få bukt på
dem! tänker han och låter de från sachsarna tagna kanonerna
dåna mot de obetvingliga ryttarna.
Förfärlig blir manspillan i deras led. Hall stupar, men andra
officerare fortsätta lika hårdnackat försvaret. Men det ser
hopplöst ut. Nya skaror komma ständigt i de tillbakadrivnas
ställe.
— För Guds skull, hugg in Callenbach, hugg in! skriker
Horn, som kommer sprängande och märker att nederlaget
icke är långt borta.
Callenbach störtar fram med sitt regemente, sätter över de
djupa dikena, kastar sig mot den massa pikar, som möter ho
-nom, hugger sig väg och tränger fienden tillbaka.
Den överhängande faran är avvärjd. Hora har fått andrum,
men med förfärligt glesnade leder vänder regementet åter.
Och ute på fältet, där hans dödsritt gått fram, ligger den
tappre Callenbach i sitt blod, omgiven av massor av stupade
ryttare.
Men fienden stormar alltjämt på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
