Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - V. Fången - VI. Borgen på höjden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358’
Då fångade deras öron plötsligt ett svagt ljud av
hornsignaler. De vände sina blickar åt det håll, varifrån det hördes, och
långt borta på slätten upptäckte de i morgonsolen de välkända
svenska fanorna.
— Kungen kommer! Kungen kommer! brusade det som en
orkan genom deras led och i ett nu var all trötthet, alla
svidande sår glömda och vissheten om seger fyllde deras bröst.
Även fienden hörde signalerna och såg fanorna och angrep
allt häftigare i förhoppning att kunna tillintetgöra det svenska
regementet, innan undsättningen hann fram.
Men nu, sedan de visste att hjälpen kom, kunde intet rubba
svenskarne. De mottogo anfallet fast som en mur och svarade
med vinande hugg.
Snart hade kungen i spetsen för två regementen anlänt till
valplatsen. Genast högg han in. Striden blev het. De båda
motståndarna, som voro ungefär jämnstarka, angrepo varandra
ursinnigt.
Kungen var med i värsta stridsvimlet. Han sparade sig icke.
Han stred som den simplaste ryttare. Till varje pris måste
fienden besegras och den dyrbara proviantforan räddas.
Själv blev han lyckligtvis osårad. Men runt kring honom
föllo pager och officerare, vilka mycket mot hans vilja
blottställde sig för fiendens hugg för att skydda sin konung.
Efter några angrepp till av de svenska regementena flydde
de kejserlige tillbaka till sitt läger och striden var slut.
Kreaturen löstes och i triumftåg, fastän med glesnade led, nöjda
över att den dyrbara föran blivit räddad, återvände de
svenska regementena till Nürnberg.
VI
BORGEN PÅ HÖJDEN
En afton i mitten av augusti satt Gustav Adolf i sitt tält,
arbetande tillsammans med sin vän och rikskansler Axel
Oxenstierna.
Bägge hade en stund under tystnad suttit fördjupade i lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
