Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Jobbar-Sverige - En skymt av Guldkustens framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lek slipas mot roterande stenar under riklig
begjut-ning med vatten. Genom silning befrias därefter den
erhållna massan från grövre partiklar, varefter den
urvattnas och pressas till pappliknande ark. Sen kan
denna massa torkas, och då får man s. k. torr
mekanisk massa, och av den framställes tidningspapper.
Till denna massa användes praktiskt taget bara gran.
Så är det den kemiska metoden. Där skiljer man
på två former: sulfitmetoden, som arbetar
uteslutande med granved, och sulfatmetoden, som arbetar
både med furu och gran. Furu innehåller nämligen
mycket harts och måste därför behandlas på ett
särskilt sätt.
I sulfitmetoden går det så till, att granveden,
sönderhackad till s. k. flis, kokas under högt tryck i
väldiga pannor i en lösning av kalciumbisulfit och
svavelsyrlighet, och genom olika förfaranden får
man fram dels s. k. stark sulfitmassa, dels s. k. blekt
dito och slutligen konstsilkecellulosa.
I sulfatmetoden kokas likaledes flisad furu- och
granved på samma sätt men i en blandning av
alkali-föreningar, d. v. s. natriumsulfat och soda och man
erhåller likaledes kraftmassa och blekt massa.
Det kan ju nämnas, att det var en svensk ingenjör,
C. D. Ekman, som först — år 1872 vid Bergvik i
Hälsingland —• lyckades praktiskt tillämpa det s. k.
sulfitförfarandet och likaledes en svensk ingenjör,
A. Müntzing, som i början av 1880-talet
utexperimenterade sulfatmetoden.
Av all denna massa framställes nu tidningspapper,
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
