Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Kristi efterföljelse - Guldkustens historia i fågelperspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen på absolut färsk strömming, och fått en kopp
kaffe, syntes i den svala, källvattensklara majkvällen,
som stod rödgul över lotsberget men så mörk i dess
skugga, att sjöbodarna tonade bort blekt violblå, då
syntes en spenslig ung man ledande en cykel uppe
på hamnvägen.
Det var pastorn. Och snart satt han med en kopp
kaffe framför mig på andra sidan "Nuka Hivas"
salongsbord, i knäet hållande en diger skinnportfölj.
Han hade, trots bekymren för visitationsmiddan, och
de voro inte små där ute i havet, kommit för att
föra sina fiskares talan. Ja, ja, gudilov att det var
Manbert Persson, de hade där på ön, och inte Gösta
Berling, då skulle de ha stått sig slätt.
Nå, emellertid, nu gav pastor Persson i stora drag
en redogörelse, där jag fick en första bild av
förvandlingsprocessen bland fiskrarna på denna kust
och då naturligtvis främst just inom hans eget
verksamhetsområde: Ulföarna och två närliggande öar:
Trysunda och Strängön.
Han var, som sagt, närmast en spenslig man, han
verkade kanske mest en ung student, blek, med smalt
ansikte och mörkt, tjockt, snedbenat hår, påfallande
stora, blå ögon, bakom tjocka ögonglas, med en
blick, som på en gång var genomträngande och
nästan barnsligt lysande. Det var lätt att se: en man
av tro och av vilja.
— Ja, började han sin skildring, jag behöver väl
inte särskilt säga, att vi ha det ganska svårt på
Ulfön. Det märks nog. Men däremot vill jag säga,
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
