- Project Runeberg -  Guld och namn / II /
90

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 o MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

härskarinna, och för vinnadet av detta ändamål nedlät hon
sig till alla de intriger, all den moraliska grymhet, som
utmärkte hennes handlingar. Vad bekymrade det Martha,
om Elvira led, blott hon själv slutligen kunde bli lady
Casterton !

Sådan var Martha, då omständigheterna gjorde henne till
Arvid Ströms maka. Av tvång hade hon blivit det, och
vid detta våld på hennes önskningar, detta första intrång
på hennes självständiga bestämmande över sig själv, hade
hon känt sig liksom träffad av åskan.

Sedan hon en gång var hans maka, hade hon hoppats att
kunna återgällda honom vad detta offer kostade; men även
häruti misslyckades hon. Ström höll henne fången inom
vissa gränser och tröttade henne med sitt orubbliga lugn
och sin oeftergivliga fasthet. Han imponerade utan att
behöva upträda som tyrann, och hon kände all sin håg för
motstånd förlamad och sig själv uttröttad under denna
tysta strid mot en vilja, som sällan trädde fram i ord, men
som ständigt gjorde sig gällande i handling.

Ström hade, under den månad de varit gifta, aldrig visat
sig häftig, pockande eller befallande, men alltid bestämd.
Han hade, genom det dagliga framhållandet av Marthas
förflutna liv och all den hjärtlöshet, som utmärkte detta,
tvungit henne att skåda tillbaka.

Det gives väl icke något mänskligt hjärta, så förstelnat
av egoism, att det icke erfar ett bittert lidande av att se
sina mindre berömvärda handlingar påpekade. Martha
erfor också stundom en verklig leda åt det förflutna och en
bitter förödmjukelse över att det gavs en människa, utom
hennes far, som kände till det onda hon gjort. Hon hade
velat anklaga fadern och kasta hela skulden på honom för
allt vad hon nu led; men då kom tillgivenheten,
hågkomsten av all hans kärlek, och ställde sig mellan honom och
hennes vrede. Det låg en tröst uti att åtminstone veta, att
det gavs en, som älskade henne sådan hon var, under det
hennes man med noggrannhet analyserade de minsta av
hennes fel.

Det var icke ett vanligt beskedligt äktenskapsgnat om
ordning och ekonomi. Åh nej ; mot detta skulle Martha nog
haft mod att strida; — det var ett ständigt granskande av
vad hon gjorde, tänkte, kände och sade, samt ett outtrött-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free