Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 o MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ
på med teckningar, som voro beställda för ett illustrerat
arbete till julen, hette det, då Dahlström och Agda frågade
vad de gjorde.
Agda tyckte emellertid att mannen under denna tid var
särdeles orolig och otålig. Den minsta småsak gjorde
honom ond; det största lappri oroade honom, och han blev
otålig över de likgiltigaste saker.
»En dag i oktober kom ett åkdon körande upp på gården ;
Bromér steg därutur. Varken Agda eller August hade sett
honom, sedan de skilts efter ankomsten till Sverige. Hans
klädsel var snygg, och han kom, såsom han sade, för att
höra huru de unga makarna befunno sig.
»Agda frågade honom var han varit, och han berättade
henne, att han vistats på landet vid ett bruk, men att han
nu var bokhållare hos en hyrkusk.
»Med August hade Bromér ett längre enskilt samtal, och
då han for ifrån Skälby, bad han gamle Dahlström att, så
fort möjligt var, ja, redan den följande dagen avlägsna
D—.
»’Jag vet icke vad det är med den karlen’, sade Bromér;
’men polisen har sina ögon på honom. Han har bestämt
begått något skälmstycke, och han kan draga olycka och
elände över eder allesammans.’
»Ehuru gubben Dahlström icke aktade mycket på vad
Bromér sade, oroade orden honom, och han tillsade D—
samma afton att flytta. Morgonen därpå var D— borta
från Skälby och August arbetade icke mer i den lilla
flygeln.
»Några dagar därefter föreslog August Agda att följa
sig in till staden. Han skulle nu uppbära sitt arvode.
Han var vid särdeles gott lynne och försäkrade sin hustru
och sin far, att det skulle bli bättre tider. Agda kände sig
helt glad, då hon såg mannens ansikte stråla av hopp. Han
hade ju hela långa tiden varit så ojämn och dyster.
»Det var en vacker och klar höstdag, då Agda och August
lämnade Skälby. De promenerade in till staden, oaktat
Dahlström erbjudit dem att få taga hans droska. August
förde sin fru till en liten snygg boning, där han brukade
taga in, då han dröjde över natten i staden. Något, som
emellertid förvånade Agda, var, att han lät kalla sig
Fries. Hon frågade honom om orsaken. Då svarade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
