- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s skrifter i politiska och vittra ämnen; tillika med dess brefvexling / Andra delen: Dramatiska skrifter I /
143

(1806-1812) [MARC] Author: Gustav III
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HISTORISKA UPPLYSNINGAR.

Det lyckades Carl IX att bestiga en thron. Stan*
derne utropade honom för Sveriges Konung, och
Sigismund, hans brorson, som redan förut förde
Polska spiran, uteslöts från ett Riké, hvars beherrskare
han i sju år varit såsom son och arftagare efter
Johan III. Carls anspråk och Sigismunds medfödda
rättigheter hade tillskapat partier, hvilkas inbördes
förbittring slutligen blef en orsak till Sigismunds
förnämsta anhängares landsflykt eller död.

Siri Brahe, Dotter af PuksDrotsen, Grefve Per
Brahe, hvilken var Gustaf I:s systerson, hade mot
sin vilja blifvit trolofvad med Erik Bjelke, men sjelf
fäst sitt hjerta vid Johan Gyllenstjema, som var af
Sigismunds parti. Såsom i nära skyldskap med
denna Konungs syster, Prinsessan Anna, och hörande
till hennes Hof, blef Siri Brahe i stånd att till den
grad väcka hennes deltagande i sitt öde, att denna
Prinsessa häfde alla hinder emot hennes äktenskap
med Gyllenstjerna, och en dag, då hon sjelf var
frånvarande, för att bevista Polska Ambassadörens
högtidliga emottagning, lät deras bröllop firas på
Stegeborgs Slott, hvarest hon då (i5q5) vistades. Ingen
af de nygiftas slägtingar var tillstädes vid
ceremonien, och Johan Gyllenstjernas egen far hade icke
kunskap om sin sons giftermål. Följden häraf blef
ett outsläckligt hat mellan begge famillema. Den
Bjelkiska ville ej antaga någon annan upprättelse för
den skymf, som den påstod sig hafva lidit, än
Johan Gyllenstjernas död. Förgäfves använde
Prinsessan Anna sin bemédling: ingenting var i stånd att
blidka de uppretade. Af denna enskilta tvist blef,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:35:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gustafiiis/2/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free