Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när man är så lycklig att vara älskad af de sina»
att vara värd deras kärlek, är det en
oförsigtig-het, som man ofta i hela sin lifstid ångrar, att
dem öfvergifva, for att löpa efter ett lysande
hopp som ofta försvinner, och som alltid lofvar
mer nöje än det i sjelfva verket kan gifva. Det
kan synas er besynnerligt att jag, som lefvat min
mesta tid i falt, söker att afråda er från den;väg
jag sjelf gått; men jag anser mig här nu endast
som er husbonde: jag vet bäst hvad mitt hjerta
kände.för nöje, då .jag som ni lefde ibland de
mina: jag vet hvad det känner nu, då jag dem
förlorat, och jag är för mycket rörd af er ålders
oskuld, af ert hjertas ädla drift, för att ej ge er
de råd jag tror de bästa för er framtids ro.
Gustaf.
Er godhet är för stor mot mig; jag kunde
aldrig vänta att se vår husbonde umgås med oss
med så mycken ömhet: men, nådige Herre, ert
eget;efterdöme motsäger edra råd. Jag är visst
lycklig nu, älskad af min fastmö, af min
svär-far, af min mor, af min farfar; men jag tycker
fttballt detta ej är nog: jag bör ock förtjena
deras.vänskap , och jag känner mig gjord till
något bättre än att köra i åkern: om ej lyckan
gynnar mig, om en lång fred hindrar mig att med
värjan göra min väg, så blir det inte min skuld:
då har jag gjort allt hvad hos mig står, och då
blir. det för.mig att återtaga plogen. Ack, nådige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
