Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob.
Hvad hör jag? Simon Grundel var kand af
er? Ack! Om ni hört hans brott, hvarförepåen
dag, egnad åt glädje, återkalla hos en olycklig
fader ett sådant minne?
Helmfelt.
Så har ni då bibehållit ert hat? Ett olyckligt’
ungdomsfel har ej blifvit af tiden, af ångern ur
ert bjerta utplånadt?
Jakob.
Hvad ånger? Hvari har den bestått? Efter ni
känt honom, så har ni ock känt hans fel: hans.
ånger var förtvifian, var att öfvergifva sin far,
sin hustru, att lemna min ålderdom utan stöd.
Helmfelt.
O Gud!
Jakob. ’
Ni suckar, ni ömmar hans öde; ja, det lär
ha varit fasligt. Låt mig deraf vara i en evig
o-kunnighet.
Hhhpelt.
Så har då er vrede ingen ända! Så skall han
då för evigt ej hoppas nåd! Så kan hvarken en
tärande sorg, hans. tårar, dem han för er fäller,
hans vördnad utplåna minnetaf hans flykt och...
JaiCob.
Men. hvarföre, om han lefver, om han
ångrat sig, söker han ej sin förlåtelse? Kan han tvifla.
om en fars hjerta?. .. . . ;
111. Del 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
