Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diego.
Den är fafang. Jag känner redan all dess
kraft... En dödlig köld stelnar blodets gång...
mörkrets dimma skymmer mina ögon, och
döl-jer för mig den jag älskade mest i verlden, den
mitt raseri förföljde ... Jag är straffad, jaghar
det förtjent. Himlen är rättvis... Älskvärda
maka! hvars dygd, hvars ädelmod, hvars
ståndaktighet förtjent ett annat öde! Lef säll!... Hata
i^te en brottslig, men öm makas minne!... (Till
Belmir) Du, i hvars sköte jag anförtrott mitt
raseri ... min kärlek j öfvergif ej min son, min maka.
Jag öfverlemnar dem i din omsorg. (Till Alonzo)
Och du, ömma och osky-ldiga barn! Du, som
har ej mera en far... vörda din mor, trösta
henne... och om en gäng kärleken.... se mitt öde!
Elvire!... O min son!... jag dör!...
(Elvire ger tUl ett skri och kastar sig öfver hans kropp:
Alonzo fattar om hans lif; Belmir lyfter opp handen
mot himlen, och under det rideauen faller ner;)
Elvire. Alonzo. Belmir.
Himmel! Min far! Gud! Han dör!
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
