Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G U T E N BERG
N:o 33 (9)
Ordföranden tackade för hälsningen, som af
mötesdeltagarne stående åhörts, samt för den vackra gåfvan.
Till först upptogs till behandling frågan om
reservfondens förstärkande, sedan tariffutskottet, till
hvilket frågan hänskjutits för förberedande
behandling, förklarat sig ej kunna med framgång behandla
förslaget till ny tariff, förrän sagda fråga var
afgjord. Mötet beslöt antaga den af utskottet
formulerade klämmen, nämligen: mötet besluter, att frän
första septemaer 1899 skall företagas en obligatorisk
uttaxering af en mark pr månad af hvarje utlärd
förbundsmedlein, emedan i motsatt fall förbundets
arbete blefve resultatlöst samt tariff rörelsen måste
uppskjutas till en obestämd framtid.
Vid eftermiddagssammanträdet upptogs till
behandling de af föregående dag nedsatta utskotten
behandlade frågorna.
Beslöts att förbundet inträder i det internationella
sekretariatet. Värkställandet af mötets beslut
öfverlämnades ät förbundsstyrelsen.
Frågan om medlemsmärke för
förbundsmedlem-marna förkastades såsom varande af flere skäl
opraktiskt och omöjligt,
Mötet beslöt, att platsförmedlingsbyrån
fortsättningsvis skulle upprätthållas för förbundsmedlemmarna
samt att förbundsstyrelsen tilldelas rätt att upprätta
instruktioner för byråns värksamhet samt bestämma
arvode för föreståndaren. Likaså gafs
förbundsstyrelsen rätt att i trängande fall, såsom vid indragning
af tidningar, utsträcka byråns värksamhet till äfven
utom förbundet stående.
Till Gutenbergs redaktion uttalades som öuskan
att de viktigaste notiser och artiklar, som inga i
bladet på det ena af vårt lands tvänne språk, skulle
i korthet återgifvas äfven på det andra språket.
Frågan om obligatoriska fackkurser lämnades
beroende t.ils den ifrågasatta nya läroboken på, finska
språket hunnit utarbetas, och uttalades
önsknings-mal om en dylik läroboks snara utkommande samt
att. statsanslag för dess bekostande skulle ansökas.
Värkställandet af mötets beslut öfverlämnades åt
förbundsstyrelsen.
På frågan om elevernas i landsorten organiserande,
så att dessa blefve i tillfälle att erhålla allsidig
insikt i yrket, beslöt mötet som svar uttala, att elev
borde licrodas tillfälle att åtminstone i två är
praktisera som eivilsättare. Frågans definitiva besvarande
framsköts emellertid till lördagen, då tariffrågan
kommer till behandling.
Om en icke-fachnans lämplighet att fungera
som faktor beslöt mötet efter en stunds diskussion
genom omröstning med 425 röster mot 186 uttala,
att en ieke-fackman ej kan vara faktor på ett
boktryckeri.
Nästa förbundsmöte beslöts hållas i Helsingfors.
Frågan om resande ombudsman förkastades pä
grund af ekonomiska skäl, men lämnades
förbundsstyrelsen frihet att handla i denna sak.
Följde sedan förslag till förbundets program.
Utskottet liade förkastat H:fors afdelnings förslag samt
föreslog att förbundet skulle ansluta sig till
arbetarpartiet’ och godkänna dess program. Detta förslag
viikte en delvis rätt häftig debatt. Efter mångsidig
behandling af frågan, förkastades utskottets förslag.
Vid därpå företagen behandling punkt för punkt af
H:fors afdelnings förslag-, beslöts att återremittera
frågan till utskottet för närmare utarbetning i
öfverensstämmelse med de af mötet antagna klämmarna.
Erågan om nattarbetets afskaffande upptogs ej
till afgörande, då densamma ansågs sammanhänga
med tariffrågan, hvarför den hän skots att diskuteras
i sammanhang med tariffrågan.
I frågorna huru alla typografer kunna förmås
att tillhöra förbundet samt huru borde förfaras med
de medlemmar, hvilka till följd af bristande
medlems-afgifter uteslutits ur förbundet, då de ånyo önska
inträde, i detsamma, var mötet af denna åsikt, att
de förmåner, som genom förbundet komma
medlemmarne till godo, värka för deras kvarstående samt
att äfven principalerna inse nyttan af att understöda
förbundet.
Dä medlem af utländsk organisation inträder i
förbundet, befrias lian från erläggandet af
inskrif-ningsafgiften, men bör medlemsafgiften erläggas frän
näst följande månads början efter det då han senast
erlagt liicdlemsafgift till utländsk organisation.
Medlem, hvilken rest till utlandet och där ingått
i organisationen, kvarstår fortfarande som medlem
i det finska förbundet utan att behöfva erlägga
medlemsafgiften, men åtnjuter ej de materiella fördelar,
med undantag af desamma från sjukhjälpskassan.
hvilka åtfölja medlemsskap i förbundet.
Medlem, som längre tid än två månader till följd
af sjukdom varit oförmögen till arbete, befrias från
afgifternas erläggande under den tul sjukdomen varat.
Förbundets organ »Gutenberg" utgifves tvänne
gånger i månaden från början af år 1900. Men
finges icke tillstånd härtill, medgafs styrelsen rätt att
utgifva tillfälliga blad efter behof.
Frågan om åstadkommandet af ett. hem för
ålderstigna och till arbete oförmögna, typografer eller för
åstadkommandet af en särskild pensionskassa,
lämnades beroende pa grund af att.
förbundsmedlemmar-nas krafter för närvarande tages i anspråk på annat
håll.
Medlem befrias frän erläggande af
medlemsaf-gifter under den tid han står i tjänst vid aktiv trnpp
samt om medlem till följd af arbetsbrist är arbetslös
under längre tid än 2 månader och därunder ej
åtnjuter understöd ur någon af förbundets kassor.
I frågan om fastställande af arvoden för
förbundets funktionärer beslöts öfverlämna detta at
förbundsstyrelsen själf.
.Sedan diskussionen för dagen afslutats, uppläste
ordföranden följande till mötet anlända telegram:
Stockholm den 18 augusti.
Varmaste broderliga hälsningar till resnltatrikt
arbete till yrkets, karens och förbundets fromma.
Lefve finska typografförbundet!
Mårtensson.
Abo den 18 augusti.
Köyhälistön kahleita ravistakaa, kyllä aatteemme
voiton saavuttaa!
Kirjaltajia Turussa.
Tavastehus den 18 augusti.
Onnea työllenne, maallemme ja Mustalle kaartille!
Boman, Johansson. Niemi.
Till sist uppvaktade typografernes förenings
sångkör förbundet och uppstämde flere fosterländska sånger.
Tredje mötesdagen.
Frän Norge anlände ett sä lydande telegram:
Norsk Centralforening for Bogtrykker sänder
Finlands typografers första förbundsmöte sin hälsning.
Lycka med arbetet. Godt resultat af förhandlingarna
önskar
Hufvudstyrelscn.
Möteshandlingarna begynte med tarifförslagets
slutliga granskning.
De flesta paragrafer, hvilka grundade sig pä H:fors
afdelnings och förbundsstyrelsens förslag, godkändes
utan diskussion.
De af H:fors afdelning föreslagna lokalprocenterna
samt förbundsstyrelsens motförslag föranledde ett
synnerligen långt meningsutbyte. Vid omröstning
godkändes H:fors afdelnings förslag med 44V röster mot
230.
Efter längre diskussion delades städerna i följande
klasser:
lata klass: Helsingfors, ViboTg.
2:dra klass: Hangö, Tavastehus, Jyväskylä,
Kuopio, Kotka, (Lahtis), Willmanstrand, Mariehamn, S:t
Miehol, Uleåborg, Björneborg, Borgå, Tammerfors.
Åbo och Wasa,
3:dje klass: Fredrikshamn, Joensuu, Kemi,
Gamlakarleby, Kristinestad, Lovisa, Jakobstad, Raumo,
Nyslott, Sordavala, Ekenäs och Nystad.
4:de klass: Heinola, Iisalmi, Kajana, Kaskö,
Keksholm. Nådendal, Brahestad, Torneå och Nykarleby.
Strängt nappatag föranledde äfven elevtariffen
och godkändes slutligen det af H-.fors afdelning
gjorda förslag med 461 mot 196.
Beträffande tariffens trädande i gällande kraft
föreslog förbundsstyrelsen, att förslaget skall
öfverlämnas till tryckeriägarena inom en månad efter det
protokollen öfver tariffbeslutcn blifvit färdiga, och
att svaret bör återkomma inom 2 månader efter
del-fåendet, i annat fall anses tariffen vara gällande.
Dessa styrelsens förslag godkändes.
Mötet uttalade som sitt önskningsmåt, att tariffen
sä fort som möjligt blir genomförd och öfverlämnade
frågans realiserande åt förbundsstyrelsen.
Organisationsutskottet föreslog rörande
programfrågan följande klämmar:
Hvarje till förbundet hörande medlem bör betrakta
det som en plikt att uppmana dem. soin det kunna,
att ofördröjligen inträda i förbundet;
i allmänna arbetarcrörelsen deltager förbundet ej
såsom sådant, men hoppa" att typograferna
understöda densamma, samt af i främsta rummet:
afskaffandet af den pä förmögenhet grundade
röstskalan;
förbundet understöder arbetet för åstadkommande
af en allmän förbudslag och arbetar till en början
för beviljande at’ rätt till siälfbestämning åt
kommunerna i fråga om tillvärkning och försäljning af
alkoholdrycker och fordrar af sina medlemmar
ordent-lighet i arbetet ;
förbundet understöder arbetet för 8 timmars
normalarbetsdag.
Mötet godkände efter en kort diskussion
utskottets förslag till svar ä frågan.
Mot punkterna 3 och 4 inlades dock par
reservationer.
Sedan mötesdeltagarena uppvaktat redaktör Erkko,
samlades (le pä nytt för att slutligen granska
förslaget till stadgar tör förbundets sjukhjälpskassa.
Detsamma hade behandlats af ett utskott, som nästan
oförändradt, godkändt förbundsstyrelsens förslag.
Någon egentlig diskussion tilläts ej; och förslaget blef
med några små, oväsentliga ändringar faststäldt.
Frågan om nattarbetets afskaffande upptogs ej
vidare till behandling, emedan detta ansågs obehöflig’!
efter de beslut, som fattats rörande tariffen.
Sedan et.t trefaldigt lefve höjts för ordföranden
hr Sriell och mötesdeltagarene uttalat sitt tack till
honom och sckreterarene afslöts mötet.
Bland medlemmarna gjordes en insamling för de
af lockouten i Danmark drabbade arbetarne.
första förbundsmöte. Därefter tagade man till
brand-ternet och därifrån till Botaniska trädgarden med
Helsingfors typografförenings festbestyrelse som
eise-roner. Kl. 1/t 3 åter hade Helsingfors afd. för
mötesdeltagarne arrangerat en vällyckad utfärd till
Helsingfors skärgård, musik och säng medföljde. Efter
utfärden, kl. ’/s " e. m., tågade deltagarne till
Kaisaniemi, hvarest afdelningen för mötesdeltagarne hade
arrangerat en middag. Typografernes förenings i
Helsingfors ordförande, hr A. Henriksson frambar i
vii 1 valda ordalag ett hjärtligt välkommen, särskildt
till landsortsrepresentanterne. Därefter framträdde
flere andra talare.
Härmed var Finska Typografförbundets första
förbundsmöte ändad, och redan samma afton afreste
ch del representanter till sina hein i landsorten.
I nästa nummer skola vi återkomma till mötet, oeb
dess förhandlingar.
Pääkaupungin-pakinoita.
Söndagen den 20 kl. 11 f. \n. samlades
mötesdeltagarne i Kaisaniemi park, hvarest fotografen
förevigade deltagarene i Finska Typografförbundets
S i säl tü: Pois tarpeettomat
lahjomiset. Dreufus ja kirjaltajaliitou
äänenkannattaja. »Näytenumero"
sekin.
Olen usein lukenut sanomalehdissä kuinka sillejä
sille isännälle, työnjohtajalle tahi jollekin
pikkupomolle, joka on hiukankin meitä itseämme korkoamalla
asteella, työväestö on osottanut kunnioitustaan tuolla
ulkoknllaisuuteen ja teeskentelyyn vivahtavalla
lahjomisella. Olkoonpa liän sitte organisatsionimme
vastustajia talli yleensä välinpitämätön meidän
yhteisiin rientoihimme nähden, niin tällä ei ole mitään
merkitystä, Tässä suhteessa emme me kirjaltajatkaan
ole rahtustakaan muusta työväestöstä jälellä.
Samalle miehelle, joka lahjan kerääjille maksaa
mitii pienintä palkkaa heidän työstään, samalle
miehelle olemme me alttiit näistäkin roposista uhraamaan
usein suuriakin summia.
Olen ollut tilaisuudessa näkemään, kuinka toverini
tilissä on luovuttanut viisikin markkaa tällaiseen
tarkoitukseen, vaan kun jälelle jääneet, rahat eivät
ole riittäneet seuraavaan rahansaantiin asti, niin on
hiin ollut pakotettu käyttämään panttilaiuausliikettä
henkensä ylläpitämisen välittäjänä. Tällaisia
esimerkkejä löytyy paljo.
Tällaisen lahjan saantiin ei tarvita paljoa.
Kunhan meitä vaan pidetään ihmisinä, niin
»kiitollisuudeksi" tästä »ihmisyydestä" olemme heti valmiit
vaikka kokemaan nälkää.
Väärä ja hyljättävä on se tapa. että inc omista
välttämättömistä tarpeistamme täydenniimme niitten
henkilöitten maallisia aarreaittoja, joilla jo
ennestäänkin on tätä tavaraa -yltäkyllin.
Lahjan muodossa esitetyt suosionosotukset eivät
rahtustakaan vie aatottamme eteenpäin. Ainoan ja
puhtaimman keinon luiden löytäväni siinä, että mc
kirjaltajat uskollisina ja omia vclvollisuuksiammc
täyttävinä työmiehinä koetamme palkita sen
»ihmisyyden", jota meillä tässä suhteessa on täysi oikeus
vaatia. Mitä luulemme me voittavamme sillä, kun
esim. oman, isäntäämme kohden osotetun
velvollisuuden laiminlyömisellä koetamme lahjoilla korvata omaa
välinpitämättömyyttämme. No ovat
suosionetsimis-inuotoja, jotka alentavat meidän moraalista arvoamme.
Kuinka nurinpuolista tällaisten lahjain antaminen
on, osottaa se, kun miehet, jotka ensimäisinä ovat
runsaalla määrällä valmiit luovuttamaan rahojansa
näihin tarkoituksiin, ovat myös ensiniäiset
kieltäytymään, jos se koskee meidän yleisiä ja yhteisiä
rahastojamme. Silloin saamme aina kuulla tuon meille
kirjaltajille tutun lauseen: ,.FA kannata!"
Nuoren liittomme rahastot eivät vielä ole kuin
alulla. Ne kituvat kannatuksen puutteessa. Kaikkein
suurimmassa määrässä kannatusta kaipaava rahasto
tätä nykyä on vararahastomme. Ovatko ne isäntiimme
talli; johtajamme, joittenka suosiota me mokomilla
lahjoilla olemme tavotelleet, pienimmässäkään
määrässä työmme hedelmistä tuottamista suurista
tuloistaan muistaneet tätä rahastoa lahjoillaan?
Tähän saatan aivan puhtaalla omallatunnolla antaa
kieltiiväu vastauksen. Päinvastoin toivovat lie, ettei
tällaista rahastoa olisi olemassakaan. Usealle
kirjaltajalle on tuttu asia, kuinka vaistomaisella pelolla
tähän rahastoon kerätään varoja, ettei vain johtajan
silmä sattuisi näkemään. Kuitenkin on tämä rahasto
ainoa turva, josta koko elinehtomme riippuu.
Kun me tahdomme osottaa kiitollisuuttamme
isännillemme, niin ainoa ja puhtain keino on
täsmällisyys ja tarkka huolenpito työstämme. Tällä
c?kartuttakaa JOiiton ^JararaRastoa! *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
