Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
G ü T ü N B E E G.
N so U (10)
brännande fråga. Med en viss ängslan för resultatet
begynte man cm lördagen behandla den digra
lunttiin at tariffen, sedan tariffutskottet föregående natt
till kl. half -i pä morgonen förberedande behandlat
detsamma.
Efter en hardnackad diskussion antogs det af
Helsingfors afdelning föreslagna högre grundpriset,
hvarefter hvarje paragraf pa basen häraf genomgicks
skildt för sig.
Vid behandlingen af de skilda städernas
klassificering uppstod en, jo låtom oss säga ilsken
diskussion. Enligt vàr mening hade mötet bordt godkänna
den af utskottet föreslagna klassificeringen, hvilken
vi för var del ansåg för den mest sunda och rättvisa.
Under mötets lopp afgafs mot en del beslut några
få reservationer, och ej såsom någon tidning ville
pasta, att reservationer afgafs af ett flertal
medlemmar. Det pinsammaste intrycket fick vi af den
reservation, seru afgafs emot godkännande af det högre
grundpriset. Sä mycken takt hade nian bordt
kunnat vänta af mötet, att någon reservation ärskildt
mot detta beslut ej afiämnats, ila man betänker att
sådana reservationer ändå ej kunna ändra de gjorda
besluten. Och hvem som gaf klufven till denna
reservation var själfva mötets ordförande, af hvilken
vi ej hade väntat nägot saciant, dà vi påminde oss
lians vackra inledningstal, hvari ordföranden bl. a.
yttrade, att detta möte ej var sammankallad för att
utsa tvistefrön utan tvärtom.
V. B.
Historik öfver Nya Presens tryckeri *).
IV.
1 det föregående hafva vi redogjort om
missnöjet inom tryckeriet med de s. k.
kontrollböckerna; att det ännu fanns andra orsaker till
missnöje, skola vi en annan gång taga till tals, måhända
lämpa dessa bättre i ett annat sammanhang eller
också hvar för sig, men vilja vi dock anmärka,
att de äro utaf en sådan natur, att då engång
afslöjanden från detta tryckeri numera blifvit
oundvikliga, steget måste tagas fullt ut. på det
den oinvigde äfven måtte blifva i tillfälle att
erhålla en inblick i de förhållanden, som bär
existerat, ehuru för länge sedan. Vi skola här
endast taga till tals orsaken hvarför en
väsentlig förändring inträdt i detta tryckeri ocn
detta belt oväntadt — för faktorn. Det gick en
tid framåt. Gamla sättarne flyttade den ena
efter den andra, man räknade redan att dussinet
var fullt, och utaf den gamla stamtruppen fanns
endast helt, få kvar. På grund af denna
omdaning blef också lifvet annorlunda, ty den
kända punktlighet, som förut existerat inom
tryckeriet, var liksom bortblåst. Visserligen skrefs
det upp i kontrollböckerna såsom förut, men alt
detta skedde endast mekaniskt, ty ehuru sättarne
nedkommo senare, än den bestämda tiden kl.
10, skrefvo alla upp det klockslag, som var
lörordnad för nedkomsttiden, ocli faktorn gick
och fröjdades öfver, att han nu hade fått infort
en god arbetsordning, ja han var helt stolt
öfver den mönstergilla disciplin, han hade
lyckats införå. Därför blef det honom också en
sann fröjd, då en ny redaktionssekreterare blef
anstäld vid Nya Pressen, och denne önskade
införa en ny arbetsmetod inom sätteriet, i det han
önskade, att sättarne skulle komma tillbaka från
aftonvarden redan kl. 9 på det, att det
manuskript, som fanns på byrån färdigt, skulle kunna
skickas till sätteriet i och för sättning och
tidningen med denna anordning blifva tidigare
färdig. Faktorn svarade naturligtvis, att detta
nog skulle utan svårighet kunna försiggå, hälst
ban hade en ypperlig personal. Sagt och gjort.
Personalen blef nedkallad till kontoret och den
nya arbetsordningen dem meddelad. Sättarne
motsatte sig detta, menande, att det vore svårt,
emedan en "del hade läng väg, andra åter voro
upptagna på annat håll om aftnarna, såsom
gymnastik, sånglektioner m. m., och dessutom hände
det ofta, då manuskriptet erhölls sent på
middagen, det var svårt att få det utsatt till kl. 8;
ibland hände det, att det räkte ända till kl.’/»
och var därför omöjligt, att utan vidare finna sig
i denna nya arbetsmetod, såsom varande
alldeles orimligt, men det hjälpte icke. Faktorn
svarade endast, att det var hans vilja, att sättarne
skulle komma ned kl. 9, och den,"som icke lydde,
så viste ban nog bot för. Med detta besked
fingo sättarne gå till sina värf. Emellertid hade
redaktionen fått kunskap om. att sättarne voro
missnöjda och att en stor del flyttat till andra
tryckerier och att flere andra skulle följa
exemplet, blott tillfälle därtill yppades. På frågan
om orsaken härtill, blef det upplyst, att en
bakvänd ordning existerar inom tryckeriet, bland
annat därigenom, att belysningen är dålig,
lokalen likaså, samt brist på material var rådande
inom sätteriet. Redaktionen svarade, att detta
var dem obekant samt anmärkte, att anmälan
härom borde ske hos tryckeriets faktor. För att
bättre än hittils erhålla kännedom om
sätteri-förhållandena, gjorde redaktionssekreteraren ett
*) Införandet fördröjdt.
besök i tidningssätteriet, samt erhöll där alla de
upplysningar han önskade, dessutom framhölls
för honom det omöjliga, att komma ned kl. 9.
Etter ett längre parlamenterande lofvade
personalen, att den. som det kunde och hade nära
väg, att såvidt möjligt villfara hans önskan.
Dessutom framhölls för honom ytterligare de
misshälligheter, som voro rådande inom sätteriet,
och att tidningens konkurrent hade erhållit sina
flesta sättare härifrån, hvartill redaktören
svarade »att han nog trodde någonting vara på
tok" eftersom alla flyttade bort. Kort efter nämda
händelse blef tidningens älsta sättare nedkallad
till ansvarige utgifvaren för tidningen. Hvad
där afhandlades veta vi icke, men att det måtte
varit något viktigt, framgår däraf, att det blef
lif och rörelse i hela affären, där vankades till
en början af’ faktorn ovett till både höger och
vänster och midt på juldagen putsades och
fejades det i långa banor, ty en undersökning
från bolagets sida skulle göras och
därförinnan måste det ju lagas fint och snygt, På
nyårsaftonen blef personalen nedkallad och
faktorn höll åt dem ett tal, däri han klandrade det
»småaktiga" sätt, som gjorts utan hans vetskap,
och hoppades att dessa för framtiden skulle
undvikas, ty nu hade han af bolaget blifvit erbjuden
sig till hjälpreda en »underfaktor"; bättre
belysning siilille erhållas efter hälgen, nya trägolf
i nästa sommar och utslutning blifvit bestäld!
Alt detta hade han naturligtvis bestyrt om (sig!).
Att alt detta har besannats kunna vi med glädje
konstatera, men att förtjänsten häraf ingalunda
är faktorns, utan är det i anledning af det
samtal, ansvarige redaktören hade med den äldre
sättaren. Dä nu en så pass viktig plats, som
tidningsfaktorns, skulle besättas, hade både
rättvisa och klokhet fordrat, att till densamma
utsetts en person, hvilken skulle fullt motsvara
ändamålet, men detta aktade sig faktorn för,
ty han bestyrde om, att en person, som skulle
blifva hans viljelösa värktyg, erhöll denna post,
ty nu har denna ingenting att påstå, utan är det
fortfarande faktor F\, som för sin regerande spira.
Hvad sättarena vunnit, är det, att de sluppit att
skrifva i några kontrollböcker samt hafva fått
utslutning, och det är vackert så. — För
kuriositetens skull kan här anmärkas, att då spatier
ankom till sätteriet, det fanns utlärda sättare,
som kände dessa endast till namnet, men icke
till gagnet. — Vi vilja äfven begagna oss utaf
tillfället att uttala vår fägnad öfver det
synnerligen vänliga tillmötesgående, som
tryckeribolaget visat gentemot sättarena, då de erforo
orsaken till misshålligheterna inom tryckeriet, genom
att, utan att taga hänsyn till de dryga kostnader,
som varit därmed förknippade, att få desamma
af-hjälpta, tv utom den stora kvantitet utslutning,
som hestälts, har de elektriska lampornas antal
fördubblats, så att hvarje sättare nu har sin
egen lampa, ty härtils har det endast funnits en
lampa för två platser. Då härtill kommer, att
en grundlig remont i sommar företages, är det
att. hoppas." att personalen äfven då blir i
tillfälle, att själf uttala de önskningsmål som de
bäst hafva reda på.
Uutisia. Notiser.
— Kuolleita. Kirjapaincnfaktori Karl Jolian
Försten vaipui kuolemaan Porvoossa 18 p. syy sk.
67 vuoden ikäisenä, Ollen Porvoossa syntynyt, alkoi
vainaja kirjapainouranea jo varsin nuorena silloisessa
AViderholmin kirjapainossa ja jatkoi hän samalla
alalla kuolemaansa saakka, eli kaikkiaan 54 vuotta.
Kun hra G. L. Söderström v. 1860 perusti
kirjapainon Porvooseen, tuli vainaja sen johtajaksi ja on
bän siitä saakka työskennellyt mainitussa liikkeessä.
Sangen usea ammattilainen on hänen johdollaan
saanut ensimäisen ammattiopetuksensa.
22 p. syysk. vaipui kuolen uneen ankaraa tautia
sairastettu aan latoja Johan Leonard Banér
ainoastaan 38 v. 9’/, kuukauden vanhana, jättäen jälkeensä
vainion ja 3 alaikäistä lasta. Vainaja, joka oli
tunnettu innokkaaksi kirjaltajayhdistvksen toimivaksi
–jäseneksi, työskenteli viimeksi useita vuosia K.
Senaatin kirjapainossa.
— „Farannuspuuha" -.sekin. Kuinka
kipeästi uutta tariffia Haminassakin kaivataan, osottaa
kun Kan sar kirjapainosta cn ryhdytty puuhaan
muuttaa tuo epäkäytännöllinen nehölasku aakkoslasknksi.
Tämä tietysti en kiitoksella mainittava. Vaan kun
tuli kysymys palkkojen korottamisesta, niin uhattiin
pistää paino lukkoon ja miehet maantielle! Siis
tulisi palkka tämän mukaan tekemään 34 penniä
l.COOdta kirjasimelta. Kylläpä luulisi kannattavan
maksaa enemmänkin palkkaa, kun lehteä leviää
päälle 5,000 ja ilmoituksistakin kertyy suuret
summat. Lehteä latoo ainoastaan kaksi taituria ja ovat
muut oppilaita. Työaikakin pysytetään entisellään
10 tuntia oppilaille sekä tarpeen mukaan 18—15
tuntiin taitureille. Varmaankin luulee hra Penger meitä
»senaattoreiksi", koska palkka maksetaan kerran
kuussa. Kyllähän tämä suuripalkkaisille
»virkamiehille" käy päinsä, vaan .,työntekijöille." se ei sovellu.
Kun tähän lisätään että oppilaita käytetään 6 kahta
taituria kohden, niin huomataan missä määrin nuo
nuoret ..faktorit" huolehtivat työväkensä
tulevaisuutta. Näistä kuudesta oppilaasta on tätä nykyä
kuitenkin yksi hyvissä ajoin eronnut ammatista sekä
toinen erotettiin sen johdosta, ettei antanut itseään
sitoa kontrahdilla. Toiset tekivät kontrahdin ja
jäivät paikoilleen. Näin sitä Haminassa tätä nykyä
am m attia mine pöl jetaa n.
»Fredrikshamns Tidningin" kirjapainossa on
kuitenkin jossakin määrin kohtuullisemmat olot. Siellä
työskennellään vakinaisella kuukauspalkalla. X.
— Täkäläisen kirjaltajayhdistyksen
iltama joka viime sunnuntaina pidettiin
Kaivohuoneella, onnistui hyvin. Ohjelmasta mainittakoon
ensinnäkin sen loistonumerona laulukuvaclma, joka esitti
kuningas Eerikki XIV ja Kaarina Maununtytärtä
hovihenkilöineen veneretkellä kuutamossa.
Siinä nähtiin Eerikki XIV loistavassa
kuninkaallisessa veneessään soittaen lunttaa Kaarina
Maunun-tyttärelle, joka haaveillen kuunteli soittoa. Heidän
takanaan oli kaksi hovineitiä soutaen venettä ja eräs
hoviherra joka ylläpiti keskustelua neitien kanssa.
Veneen kumpaisessakin päässä oli page, toinen
peränpitäjänä, toinen tähystäjänä. Sitäpaitse lauloi eräs
solisti luutan säestämänä Eerik XIV laulun joku
puolestaan suuresti kohotti kuvaelman vaikutusta.
Kuvaelma palkittiin myrskyisillä suosionosotuksilla.
Puvut siihen oli Suomalainen teaatteri hyväntahtoisesti
luovuttanut juhlatoimikunnan käytettäväksi ja
kuvaelman oli järjestänyt hra Onni V. Tuisku. Sitäpaitse
oli ohjelmassa humoristillinen puhe jonka piti hra
V. Pettersson. Humoristillisellä hauskalla tavallaan
sätti hän puheessaan nykyisiä painöolojamme
herättäen suurta iloa salissa. Yhdistyksen lauluknnta
esitti useampia laulunumeroja ja lopuksi oli vilkas
espanjalainen tanssi jonka espanjalaisissa
kansallispuvuissa esitti kaksi nuorta naista ja herraa. Tanssi
palkittiin rajuilla käsien taputuksilla ja täytyi se
toistaa. Ohjelma suoritettiin rivakasti, niin että
tanssin haluinen nuoriso jo kello 9 aikaan pääsi
karkeloimaan. Väkeä oli niin paljon kuin Kaivohuoneen
pieneen saliiu mahtui ja näkyivät kaikki olevan
tyytyväisiä iltaansa.
— Kirjaltajain iltamaan Kuopiossa 24 p:nä
syysk. oli saapunut väkeä joltisestakin
teaatterihuo-neelle. Kun ei nykyään saa mielikuvituksen luomia
lippuja käyttää, niin olivat kirjaltajat keksineet aika
sattuvan vaakunan lakkautetuista lehdistä peräseinää
kaunistamaan. Ohjelma olisi ansainnut enemmänkin
väkeä, sillä illan ohjelmassa oleva sievä,
kolminäytöksinen näytelmä »Äiti ja tytiir" olisi kannattanut
katsomista. Sitä paitsi kuului ohjelmaan toimittaja
J. Tervon puhe nykyisistä tukalista oloista.
Lauluakin saatiin kuulla ja okariinokvartetti
omituisuudellaan miellytti yleisöä. Illan ohjelmaan kuului vielä
kuvaelma »Maamme", jota, ikävä kyllä, eivät kaikki
nähneet, kun ilta oli kulunut niin myöhäiseksi.
— Muistolahja. Sen johdosta että kirjaltaja
G. Fr. Taskinen oli 10 vuotta ollut Savonlinnassa
Etelä-Savon kirjapainon palveluksessa, oli painon
isännistö sjysk. 19 p.nä kutsunut painon miehistön
yksinkertaiseen illanviettoon painon
konttorihuoneus-toon. jossa tilaisuudessa faktori M. Pärnänen puhui
valituin sanoin hra Taskisen kunniaksi, kiittäen
häntä 10-vuotisesta yhteistyöstä, toivoen sen vielä
kauan kestävän. Samalla antoi hän hra Taskiselle
isännistön puolesta kultakellon, jonka kuoreen oli
piirretty: »Muisto G. Taskiselle 1889—1899. E.-S K."
sekä esitti hänelle oliikööuhuudon, johon läsnäolevat
innolla yhtyivät. Hra Taskinen kiitti lahjasta
esittäen »eläköön" painon isännistölle.
— Gåfva. Åt hr G. Westerholm öfverlämnades
den 3 dennes af kamrater vid Simelii tryckeri ett
silfver papyrossfodral med anl. af hans 40-åriga
yr-kesjubilenm.
— Illustrerad Jioktryckerikonstens
historia. 16 och 17 häftena äro utkomna och tinnes
att tillgå bos br C. A. Bernström, Båtsmansgatan 22.
Nya abonnenter kunna ännu anmäla sig.
Breflåda. Kirjelaatikko.
Äyräs! Yksityisessä kirjeessä toimitukselle olette
m. m. maininut paljon löytyvän »todellisia epäkohtia"
Kuopics-a, jotka olisivat julkaistavat, kuitenkaan
sanallakaan mainiten näicen epäkohtien laadusta.
Kuten tiedätte, ei Gutenbergilla ole varoja lähettää
erityistä matkustavaa kirjeenvaihtajaa ympäri maata
paljastamaan epäkohtia, vaan on kunkin
paikkakunnallaan työskentelevän kunnon liiton jäsenen
suoranainen velvollisuus antaa niistä tietoja Siis
ke-hoitamme Teitäkin kunnon amnmttitoverina rohkeasti
vaan kuitenkin liioittelematta ja todenmukaisesti
vetämään nämä päivän valoon. Tämä on paras keino
I epäkohtien poistamiseksi. Toimitus.
Hj. H. Ert värdefulla bref anlände för sent att
kunna beredas plats i denna nummer. I nästa
nummer.
Helsingissä 1899.
J. Simeliuksen perillisten kirjapairo osakeyhtiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
