Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 35 (11)
GUTENBERG
05
försök med logotyper, hvilka försök dock aflupit
mindre gynsamt. Egendomligt är, att då man
en gåne: hade aflägsnat de under
boktryckerikonstens första tider från afskrifvarne och
illumini-sterna ärfda förkortningarna, för att härigenom
underlätta sättningen, dessa dock åter för samma
ändamåls skull kommo till heders i stafvelse- och
ordtyperna.
I England, där industrien redan nu stod
mycket högt och där ordspråket: „Time is money"
(tid är pängar) redan då senterades, är det
naturligt att man äfven inom typografien*), som
i intet land raskare utbredt sig än här, hade
ögonen öppna för förenklingar. Ofvannämda
Johnson framlade år 1783 en afhandling, i hvilken han
meddelade sin plan.
„H. Johnson: An Introduction to
Logograpby, or, the art ofarranging
and composing for printing with vords
intire, their radices and tenninations,
instead of single lettres". (Svenska:
„En handledning i Logogran, d. v. s.
konsten att. genom sammanslagning
af hela ord deras stam- och
ändstaf-velser kunna sätta tryckfärdiga
formar.")
Johnsons idé vann många anhängare bland
Londons boktryckare, synnerligen visade den f.
d. kolhandlanden och skeppsmäklaren, men vid
denna tid som boktryckeriägare etablerade John
Walter stort intresse för densamma. Efter att
ha gjort några förbättringar å uppfinningen,
förvärfvade han Johnsons patent och genast döptes
detta till »system Walter" — en i sanning
underlig mctamorphos, men som man tyvärr ofta
anträffar i uppfinningarnas historia. X är
uppfinnare och dör utfattig. Y »förvärfvar" idéen
omsätter den tack vare sina pängar i praktiken,
gäller inför världen som ett geni, blir med
tillhjälp af den stulna uppfinningen millionär och
ett par convärsationslexikon äro snart redo att
föreviga den stora mannen.
Mr Jolin Walter kallade sig nu logographic
Printer. Det första arbete hvarvid dessa
logotyper användes, var en berättelse: »Gabriel den
förskjutne", snart härefter såg han sig redo, att
slå sitt stora slag — att med tillhjälp af »sina"
logotyper sätta en tidning och i stort visa ..sitt"
systems företräden framför den vanliga
sättningen med fristående stilar. För detta ändamål
grundade han »Daily Universal Register" hvars
första nummer utkom d. 1 januari 1785 och hvars
titel från 1788 blef »the Times". Därmed var den
tidning grundad, hvars tillväxt och makt står
ouppnådd i något land.
Logotyperna synas dock ej hafva varit fullt
praktiska för tidi.ingssättning, ’ty Walter återgick
snart till de enkla stilarna. Af den egentliga
uppfinnaren Johnson vet man ingenting annat, än
att han år 1786 för andra gången utgaf sin
handbok i iogografl, sannolikt för att härigenom
ådagalägga sin äganderätt till uppfinningen.
Tillvärkningen af dessa ordstilar skedde på
ett lika enkelt som sinnrikt sätt. Under det att
Barletti och många efter honom, intill
galvanoplastikens upptäckande genom Jacobi, läto
tillverka sina ord och stafvelse!’af stämpelskärarna,
hvilket ofta var förenadt med stora svårigheter,
då ju de i hvarje ordtyp förekommande
bokstäfverna måste i minsta detaljer likna de fristående
stilarna af’ samma sort, gick den påhittige
Johnson till väga på ett vida mer praktiskt sätt. Han
läi gjuta några alfabet på mindre än half stilböjd,
uppsatte de önskade orden ocli stafvelserna,
hvarefter han genom en legering sammanband och
satte på gemensam fot de skilda stilarna, som
sedan inriktades i stilhöjd.
Amtmannen Franz Ignaz Josef Hoffmann från
Schlettstadt i Elsass sysselsatte sig i slutet af
1770-talet med experiment i stereotypi **), hvilka
efter många misslyckade försök ändtligen blefvo
fruktbärande. Ar 1785 reste Hoffmann till Paris,
hvarest han utvärkade åt sig ett patent dateradt
d. 5 dec. 1785. Ej långt härefter började han att
praktiskt använda sin uppfinning. Från de af’
honom och hans son Francois Antoine framställda
stereotypplåtarna till det fre band digra verket
»Recherches historiques sur les Maures par Louis
de Chenier" (Historiska forskningar öfver
morerna ...) trycktes en rätt stor upplaga och hans
uppfinning rönte mycken uppmärksamhet bland
den tidens fackmän. Kanske mer än som var
nyttigt för den stackars Hoffmann. De parisiska
boktryckarna som i Hoffman sågo en farlig
konkurrent, spunno nämligen ett intrignät omkring
nykomlingen och slutligen fingo de sin vilja fram.
då den ännu så länge regerande konungen
genom ett decret lät stänga hans värkstäder d. 1
nov. 1787. Detta slag jämte de stora summor
hans experiment slukat gjorde honom i det
närmaste ruinerad. Men rätt snart 1789 var ban
färdig med en ny uppfinning: de Hottmanska
logotyperna. Han hade låtit skära 360 stämplar för
*) Ordet »typografi" förekommer fiirsta gången i företalet
till en at’ Veroiien.sis àr 14S.’i i Venedig tryckt buk.
■ 1 Uedan år 170."» beskrifves i ett i Nurnberg utkommande
arbete ..Nttrnberger Kunst- und Wärkschul" huru man bör
förfara vid stereotypi. Metoden som naturligtvis var ytterst
ofullständig, tyckes hafva varit känd redan i slutet af ltiOO-talet.
enskilda bokstäfver och stafvelser, medelst hvilka
han sedan förfärdigade desamma. Patent å dessa
uttogs d. 16 febr. 1792.
Med dessa trycktes i Paris under
revolutionstiden en politisk journal, som efter sitt
framställningssätt erhöll namnet »Logographe". Här kan
på samma gång vara plats att inflika ett
intressant historiskt fakta från dessa hemska dagar.
Då Ludvig XVI med familj d. 10 aug. 1792 såg
sig tvungen att lämna Tuilerierna och ställa sig
under nationalförsamlingens skydd, uppläts åt
honom en liten afbalkning på referentläktareu,
annars använd af tidningen Logographe’s referent.
Under tre dagar satt den olyckliga konungen och
hans familj i denna skrubb åhörande hunt de
under tiden där nere i salen beslutade om hans öde.
Härifrån fördes den franska konungafamiljen
direkt till tempeltornet.
Äter var det en engelsman förbehållet, att
föra de misslyckade eller icke konsekvent nog
genomförde försöken, att med logotyper förenkla
sättningen, ett stort stycke väg framåt. Denna
man, som gifvit så många nya uppslag åt den
typografiska konsten, var icke någon driftig
boktryckare, men en styf matematiker och ett
mekaniskt snille, därjämte en af den franska
revolutionens idéer besjälad gammaladlig politiker, som
flerfaldiga gånger gifvit hans engelska majestäts
ministrar hårda nötter att knäcka: grefve Charles
von Stanhope, viscount af Mahon m. m. *).
Denne man inrättade, på samma gång ban
gjorde kasten mera åtkomlig för sättaren, ett
lo-gotypsystem, ur hvilken han dock uteslöt de
brukliga sammangjutna stilarna: fi, fi, ff. ffi, ffl, jämte
diftongerna Æ och <R. I dessas ställe satte han
andra som han efter noggrant studium ansett
förekomma oftast i språket. För sina
beräkningar valde lian tjugo sidor ur en engelsk bok.
Resultatet blef att fi förekom 51 ggr, ff 28 ggr.
fi 10 ggr, ffi 4 ggr, ffl 2 ggr. I stället för dessa
föreslog Stanhope andra: an, in, of, ön, re, se, th
och to. Han gick så långt, att han påstod, det
dessa sammangjutna stafvelser i en van sättares
hand skulle förenkla sättningen så, att ban,
sättaren, med bibehållande af samma aflöning skulle
kunna ta’ sig en fridag pr vecka. Enligt hans
uträkningar sparade man genom att använda dessa
nya logotyper på de ofvan omnämda tjugo sidorna
icke mindre än 3073 grepp i kasteri. 1 motsats
mot de förra ligaturerna förekommo mämligen
th 771 ggr, in 441, an 413, re 385, se 291, to 279
ocli ön 229 ggr. (Forts.)
Pääkaupungin-pakinoita.
Sisältö: Yksi markka
epämieluisaan paikkaan. Mörkö.
— Vihdoinkin. — Seurattavaa.
Että vararahastomme ylimääräinen taksoitus on
käynyt silmätikuksi muutamille liittomme jäsenille,
saatoin jo etukäteen arvata. Sieltä ja täältä on jo
kuulunut kieltäymyksiä suorittamasta tätä tilapäisten
olosuhteitten pakottamaa lisäveroa. Onneksi on
kuitenkin näitten kieltäytvncitten luku siksi pieni, ettei
sitä edes kannata mainita ja ovat nämä
pääasiallisesti henkilöitä, jotka yksinkertaisuudessaan luulevat
palkkansa ja asemansa siksi taatuksi, etteivät he
enää liiton apua muka tarvitse. Näitten omanonnen
tavottelijain omaatuntoa — jos sitä heillä lainkaan
löytyy — ei näy koskevan se tietoisuus, että ne edut
ja parannukset, jotka heidän kunnollisemmat
toverinsa yhteisillä uhrauksillaan aikaansaavat, joutuvat
myös heidänkin osalleen. Päinvastoin ovat juuri
tämänkaltaiset henkilöt kaikessa
epätoverillisuudes-saan valmiit ensimmäisinä pistämään lusikkansa sii-
*) Stanhope föddes i Gent d. 3 aug. 1753 och dog d. 15
dec-18.(1. Blund hans uppfinningar inom vårt yrke hafva vi främst
att anteckna den fSrsta gjutgodBhandpressen. jämte utbytande
af de gamla färgbollarna mot uppdragningsvalsar 1S(H> saml
gipsstereotypien 1S04. 1 sammanhang härmed kunde det vara
på sin plats, att något niirmare beskrifva hur uppfinningen
af valsinassan kom till, så mycket mer, som hittills utgifna
handböcker i typografi nämna så godt som intet om dennas
ursprung. Stanhope hade från början gjort försök med att
utbyta färgbollarna mot en öfver formen roterande själfverkande
vals d. v. s. denna skulle få sin fram- och återgående rörelse
genom att sammankopplas men någon för pressen fullständigt
ny anordning. Svårigheten bestod nu hufvudsakligen i, att
finna något passande stoff till dessa valsar. Förgäfves
använde han skinn, tyg, siden o. a. d. Utom det att trådnätet
i tyg och siden visade sig lägga stora svårigheter i vägen,
voro alla dessa ämnen af ringa eller ingen elasticitet och gingo
snart sönder. En engelsk boktryckare vid namn Foster var
den lürste som genom en tillfällighet lyckades påträffa en
I komposition hvilken bättre än lädret egnade stg fur
tillvärk-ning af färgbollar. Han hade i lergodsverkstäderna vid
Staffordshire iakttagit huru arbetarne med ett böjligt men
dock-segt ämne anbragte färg å det gods. som skulle föreställa
måladt. Foster smälte denna massa.’ brädde ut den öfver grof
kantas och med det på så sätt vunna materialet öfverklädd|’
han sina bullar. Som den egentlige uppfinnaren af
sirapsvalsarna gäller den engelska boktryckaren Kdward Dyas. Han
kokade massan och gjöt den i sylindriska af två hälfter
bestående rör. som sammanhöllos af klämskrufvar och i hvars
midt löpte en tjock trästaf. Som man ser, har vår tid
bibehållit dessa enkla anordningar, endast ingredienserna lia
vex-lat, om, för Att skapa något bättre, låter jag vara osagt.
heu rokkaan, jonka toiset ovat heille valmistaneet.
Siksipä saatammekin jo heidän otsastaan lukea
tunnuslauseen: »Mitäpä minä siitä, jos toverini
kuolisivat vaikka nälkään, kunhan vain minulle tästä
heruisi pieni lisäpala".
Kuten jo mainitsin, se pieni tappio, jonka
liittomme tässä suhteessa aineellisesti kärsii, ei ole
mistään merkityksestä. Tämähän on ainoastaan
perkaustyötä, päästäksemme selville siitä, missä määrin
rikkaruohot ovat päässeet raiskaamaan yhteisiä
viljavainioitamme, sekä kuinka suuri se joukko on,
johonka ..koettelemuksen päivinä" saattaa luottaa.
Näistä ajattelemattomuudessaan eronneista
»pimeistä veikoista" ei ole paljo sanottavaa, sillä ne
ovat henkilöitä, joita tähänkin saakka on ollut,
vaikea pysytellä riveissämme; vaan saattaa kuitenkin
vielä tulla hetki, jolloinka he katuvat tuota
ajattelematonta väärinkäytöstään koko Suomen järjestäynyttä
kirjaltajistoa kohtaan.
Olkoon tämä niille anteeksi annettu, jonka sen
ovat tehneet tietämättömyydessään, sillä kehityksen
kulku saattaa vielä aukaista heidän silmiinsä
huomaamaan erehdyksensä. Vaan kun näitten
miekkosten joukossa löytyy sellainenkin, joka ennen täällä
pääkaupungissa latojana ollessaan oli säännöllisesti
etumaisissa riveissä aina silloin, kuin kirjaltajat
puuhasivat parannuksia, ja niinmuodoin luulisi hänellä
olevan täydellisesti selvillä organisatsioonimme tuki
ja turva, mutta nyt, itse päästyään hiukan
onnellisempaan asemaan, on hän kuitenkin ravistanut pois
hartioiltaan nämä yhteiset aatteemme luopumalla
liitosta, niin luulen olevan paikallaan, että
vastaisuuden varalta kiinnitämme huomiomme tähän omau
yksityisen edun tavottelijaan. Tämä on
Hämeenlinnassa sijaitsevan kirjapainon faktori, hra Antti
Itkonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
