Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett uttryck, låtande ett annat qvarstå oförändradt. Det är troligt att de anförda ovanliga formerna äro alstrade under sådana förhållanden. Först har det sagts t. ex. firi fiaura tigu (acc.) nata (gen.), sedan blef det firi l. um fiauratigi (oböjl.) netr (acc.), såsom samma handskrift har 7. 27. På samma sätt förhåller det sig ock med det andra exemplet: först hette det på Gutn. siex tigir (nom.) marka (gen.) silfs, alldeles som Isl. sex tigir marka silfrs, så vardt det under mellanskedet 32. 38 siextigi marka silfs och 35. 14 gialdin fiauratigi marka penninga, samt sluteligen 32. 39, 40 konungr hafi fiauratigi markr (acc.) silfs af þaim siextigi nl. markum (dat.) Uti meningen firi fiaura-tigi nata skulle, i det yngre språket, præp. firi verka på nata och styra det i acc.; men så får man icke tänka sig saken här, utan firi verkade ännu på tigi, hvars substantiviska väsende då ännu likasom kändes.
Sammanhanget med banda är lättare utredt. Ordet förekommer 2 ggr i kap. 26, först 21. 3 garþr .... half-þriþi elna haur til yfrsta banda, gärdesgård halftredje aln hög till öfversta b., och 21. 12 briautr (þu) yfrsta banda, bryter du öfversta b. I öfversättningen tages detta banda på första stället såsom gen. pl. och på det andra såsom acc. pl., men oriktigt skrifvet såsom gen. pl. (se Gloss.), af band n. band. Men orden stå icke i pl. (åtminstone icke det senare), de komma icke af band och de betyda icke egentl. band. Betydelsen är nämnl. här strängt taget icke band, utan hank, vidja, störband, och i denna bemärkelse träffas ordet icke på flere än dessa två ställen i hela GL. Men ännu lefver uti Gotl. ett helt annat sjelfständigt, ehuru närskyldt ord, nämnl. bandi eller bande pl. bandar sv. masc., som endast har betydelsen af gärdesgårds vidja, hank, störhank, och då kan det väl icke vara något tvifvel underkastadt, att det ju icke skulle vara just samma ord, som vi här hafva för oss i Lagen. På senare stället kan banda således icke vara något annat än acc. sg., och på det förra gen., samt då trol. också sg.,[1] ehuru det väl möjligen äfven kunde vara pl., och kommer efter all sannolikhet af bandi sv. m. Gutniskan eger således trenne substantiver af roten band, alla af olika kön, nämnl. detta bandi, g. banda sv. m., hank, banda, g. bandur sv. f., fredskrets, likasom innesluten (bunden) plats, och band g. bands st. n., band.
Men det finnes äfven några andra ord, angående hvilka skulle kunna framställas en mening, som något skiljer sig ifrån den, som hyllas i Gotlands-Lagen eller dess Glossarium. Uti detta sist nämnda finnes upptaget ett subst. skipt n., hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
