- Project Runeberg -  Gyllene ord. Sentenser och maximer till själens och sinnets förädling /
334

(1883) Author: Victor E. Lennstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostran - Vanan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

första ord, de hörde i lifvet, icke varit orsaken
till dessa dåliga anlag? Der uppstudsighet gjort
sig gällande, der har också en ohjelplig stränghet
kommit i fråga, och jag vill icke tro på medfödd
last. Bland de dåliga anlagen finnes alltid något
godt, hvaraf man kan dana sig ett vapen att
bekämpa de andra. Jag vet, att detta fordrar en
utomordentlig ömhet, en oförvitlig takt, en
gränslös förtröstan, men så är äfven belöningen ljuf.
Jag tror således, för att draga en slutsats, att
en fars första kyss, hans första blick, hans första
smekningar hafva ett ofantligt inflytande på
barnets lif.

                Gustave Droz.

*


Vanan.



        Den vantro,
        Hvari vi vuxit upp, förlorar icke
        Sitt välde öfver oss, om äfven vi
        Erkänna den. — Ej alla äro fria
        Som gäcka sina bojor.

                G. E. Lessing.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:45:30 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gyllene/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free