Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haganesviken och Barð
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snus själv, blir det därefter. Mitt snus var
världens mest raffinerat tillagade. Och
samtalet löpte in på andra banor under ideligt
snusande. Prästen började tala. Hans
prästgård hade för en tid sedan brunnit ned till
grunden. Detta var orsaken, varför allt var
så nytt. Men hans bibliotek hade också strukit
med och ett sådant var ej lätt att ersätta för
en fattig pastor. Och han tyckte om böcker
mer än något annat.
Han hade tagit sin examen i Reykjavik
och ej varit utom sin fäderneö. Hade således
aldrig sett en gran eller en tall — han smålog,
när han berättade, och han log så gott, hans
ögon fingo guldbrun glans, och ibland måste
han ta sin lille son på knät och smeka honom.
Jag såg att prästen i Barð icke var någon
vanlig människa. Vem påminde han om? Jag
sökte i mitt minne. Jo, han var lik Axel Gallén,
fast huvudet högre.
Han berättade och frågade och berättade.
Han var naturligtvis bonde han som alla
lantpräster på Island. Ty här finns ingen skillnad
de facto på präst och bonde, vad deras
vardagsliv beträffar. Vi snusade igen — ofta — och han
berättade saker ur traktens historia från
landnamstiden. Om landnamsmannen Þórðr, som
bodde i Knappstaðir här i närheten och
landnamsmannen Helgi, som har sin
gravhög strax vid Haganes, och om Flóki som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
