Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Geysir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synpunkt och alltså en ackvisition. En gång sprang
vår packhäst ifrån oss, fortsatte på egen hand,
och den stackars följemannen måste rida ett par
kilometer för att infånga honom, vilket icke var
lätt i den kuperade terrängen. Vi vandrade
över Hagalækur, där min häst halkade och
jag fick stövlarna fulla av vatten, och kommo
fram till bron över Brúará, där vi rastade
och togo den vackra forsen i betraktande. Förr
gick vägen över en farlig spång över själva
fallet, hästarna måste, när vattnet stod högt,
vada genom forsen med fara att förlora fotfästet
på de bristfälliga plankorna. Nu är träbron
byggd strax nedanför fallet.
På andra sidan Brúará går vägen genom
Brekkuskógur över Vallá, där jag
tappade en av mina pipor som jag stoppat i
stövelskaftet och glömde då jag drog upp fötterna
för att undvika vattnet. Men jag var välförsedd
med rökdon. Om någon senare forskare vill
söka pipan, blir antagligen hans arbete lönlöst.
Den har genom Brúará gått till havs och var för
övrigt inte vidare dyrbar.
Över Miðhusaskógur rida vi. Då en
isländare säger skógur, menar han inte en
skog sådan som våra. Han menar oftast
dvärgbjörk och vide. Man färdas alltså icke under
susande trädkronor, utan man har skogen under
sig och ser milsvitt över dess utmed jorden
krypande toppar. Förbi Uthliðs lilla kyrka bär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
