Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Tredje boken. Striden - 6. Bataljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Att höja den var icke att tänka på; det enda material,
hvars uppstaplande på denna barriär kunde ha någon
"nytta med sig, var stora stenblock; men hur kunna bryta
lös dem från klippan, hur släpa fram dem, lyfta upp dem,
lägga dem ofvanpå hvarandra, fästa dem? Man kan lägga
timmerhvarf på timmerhvarf men icke klippblock på
klippblock. 1
Gilliatt var ingen Enkelados.
Den alltför obetydliga höjden hos detta lilla granitnäs
oroade Gilliatt. U
Denna brist lät äfven snart kännbart förnimma sig.
Sjöarna lämnade icke längre vågbrytaren någon rast eller
ro; de icke blott störtade sig ursinnigt mot den, de så att
säga beto sig fast vid den; det hördes liksom ett ristande
och stampande på det så hårdt ansatta timret.
Plötsligt sågs ett stycke af en skärstock, som blifvit
lössliten från timmermassan, slungas upp i luften, flyga
öfver andra gallerfördämningen och den nya
stenfördämningen och falla ned i passet, där strömfåran fattade det och
förde det med sig inåt krökningarna af sundet, där Gilliatt
’ förlorade det ur sikte. Bjälken skulle sannolikt stöta
emot båten; lyckligtvis hade vattnet inuti sundet,
instängdt som det var på alla sidor, föga känning af tumultet
utanför; vågsvallet var obetydligt och stöten kunde därför
icke bli särdeles hård. För öfrigt hade Gilliatt icke tid
att sysselsätta sig med detta haveri, om det nu var något
haveri; alla faror reste sig på en gång, stormen
koncentrerade sina krafter mot den sårbara punkten, det kritiska
ögonblicket var inne.
Djupt mörker rådde ett ögonblick, blixtarna gjorde
ett uppehåll — en olycksbådande eftergifvenhet; molnet och
vågen smälte ihop till ett; då hördes ett doft dån.
Detta dån åtföljdes af ett brakande.
Gilliatt sträckte fram hufvudet. Gallerdammen näst
framför stenbarriären hade blifvit inslagen; man såg
bjälkändarna hoppa upp och ned bland vågorna. Hafvet
begagnade den första vågbrytaren för att därmed försöka
göra bräsch i den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
