Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hamlet. IV, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid Gud! ditt vanvett med en vigt skall gäldas,
Som drager vågens tunga ned till jorden.
Du majros! dyra flicka! ljufva syster!
Ophelia! – O himmel, är det möjligt,
Att vettet hos en ungmö vara kan
Så skröpligt som en gammal gubbes lif?
Fin som ett doft är kärlekens natur,
Den låter af sin varelse det bästa
Förflyga för att nå den älskade.
Oph. (Sjunger).
Barhufvad bars han på en bår;
Bing, bång, bing, bång.
Och i hans graf föll mången tår.
Farväl, min dufva!
Lae. Om du vid fullt förstånd till hämd mig kallat,
Det hade ej mig gripit så.
Oph. Ni skall sjunga: "ner och ner och ner med honom,
ner!" – Ack, det omqvädet låter så bra![1] Det är
den otrogna gårdsfogden, som stal sin husbondes dotter.
Lae. Detta intet säger mer än mycket.
Oph. Se, här har du rosmarin,[2] den stärker minnet; jag
ber dig aldrakärasten min, kom mig ihåg! Och der äro
tankerosor, de äro för tanken.
Lae. En lärdom i vansinne: tanke parad med minne!
Oph. Der är smickersöta åt er och kuttergräs. Der är
ångerört åt er och litet åt mig också; vi kan kalla den
nådeört att hafva om söndagarna. Ni, min fru, måste bära
er bukett annorlunda än jag. – Här är en blomma, som
heter "akta dig flicka." Jag ville ge er några violer, men
de vissnade alla, då min far dog. – De säga, han fick en
salig hädanfärd. (Sjunger).
Ty Robin han är min lust och fröjd.
Lae. Sorg, grämelse, ja sjelfva helvetet
Ikläder hon de ljufvaste behag.
Oph. (Sjunger).
Och kommer han ej igen?
Och kommer han ej igen?
Nej, nej, han har sett sitt sista,
Gå lägg dig i svartan kista,
[1] Öfversättaren antager med Steevens, att wheel här betyder det samma som burden. Här är icke någon fråga om spinnrocks-hjul som Eschenburg förmenar.
[2] Rosmarin ansågs stärka minnet. Smickersötan och kuttergräset ger Ophelia åt kungen. Kuttergräset är Aquilegia, en symbol på lystenhet och otillåtna begär; blomkronans honungsgömmen se ut som horn, och plockar man bort några blad, så få de återstående utseende af två dufvor som kyssas. Ångerörten ger hon åt drottningen; Ophelias qval och drottningens äro af olika art, och derföre skola de bära sina buketter på olika sätt, with a diference, en term lånad från heraldiken, men som icke kunnat begripligt återgifvas med en motsvarande svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:46:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hagberg/a/0273.html
