Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondagsafton. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Tob. Ni vill hjelpa? – Ett åsnehufvud, en
snushane, en knekt! En tunnkäftad knekt, en stackare!
Oliv. För honom nu till sängs och sköt hans sår.
Seb. Det smärtar mig, att jag er frände sårat;
Men om det varit ock en köttslig bror,
För egen säkerhet jag gjort detsamma.
Ni ser så främmande på mig, min fröken,
Jag ser deraf att det er förolämpat;
Förlåt mig, hulda, för de löftens skull,
Som vi så nyligen hvarannan svurit.
Hert. En blick, en röst, en drägt och två personer:
Ett gyckelspel, som är och icke är!
Seb. Antonio, min dyraste Antonio!
Hur hafva timmarna marterat mig,
Se’n jag dig mist!
Ant. Är ni Sebastian?
Seb. Hvad? Tviflar du på det, Antonio?
Ant. Hur har ni skiljt er då ifrån er sjelf? –
Ett äpple, klyfdt itu, är ej mer tvilling
Än dessa tvenne. Hvilken är Sebastian?
Oliv. Förunderligt!
Seb. Står jag ock der? Jag aldrig haft en bror,
Ej heller har jag så gudomlig art
Att jag kan vara här och öfverallt.
Jag haft en syster, men af blinda vågor
Hon slukad är. (Till Viola). Jag ber er, från hvad land?
Hvad namn? Hvad börd? Säg, är ni slägt med mig?
Viola. Från Metelin; Sebastian var min far,
Och en Sebastian var min broder ock.
Så klädd försvann han uti böljors graf,
Och kan en ande låna drägt och skepnad,
Så lär ni skrämma oss.
Seb. Jag är en ande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
