Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den mjölk du sög från henne blef till marmor,
Vid modersbröstet re’n du grymhet didde. –
(Till Chiron). Dock hvarje mor ej lika söner har,
Bed henne, du, om ömkan för en qvinna!
Chir. Hvad? Skall jag sjelf mig göra till bastard?
Lav. Ja, du har rätt; ej korpar kläcka lärkor.
Dock har jag hört, – o, må det nu bekräftas! –
Att lejonet, bevekt af ömkan,[1] tillät
Att man fick skära bort dess kunga-klor.
Det sägs, att korpen fostrar hittebarn,
Fast egna ungar svälta i dess bo;
O var mot mig, fastän din barm är hård,
Om ej så god, dock någorlunda dräglig!
Tam. Det der förstår jag ej; för henne bort.
Lav. Låt mig det tyda: för min faders skull,
Som gaf dig lif då lätt han kunde dräpt dig,
Var ej förhärdad, öppna döfva öron!
Tam. Om också sjelf du aldrig skymfat mig,
Är jag, och just för hans skull, obarmhertig.
Ni mins ju, gossar, hur jag gret förgäfves
För att er bror från offerdöden rädda,
Men obeveklig var Andronicus!
Nu bort med henne, gör hvad lustan bjuder;
Ju värre, desto bättre tycker jag.
Lav. O Tamora, du är en nådig drottning,
Om du med egen hand mig dödar här!
Ej om mitt lif jag stått och tiggt så länge,
Jag arma dog då Bassianus dräptes.
Tam. Hvad var det då du tiggde om, din toka?
Lav. Om ögonblicklig död och än en sak
Som qvinligheten nekar mig att nämna;
För deras mer än dråpar-lust mig skydda
Och vräk mig ned i någon otäck grop,
Der aldrig manligt öga ser min kropp;
Gör det och var barmhertig mörderska!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
