Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erbjud min trogna tjenst åt drottningen;
Om hon djerfs anförtro åt mig sitt barn,
Skall jag för kungen visa det och bli
Åt henne högljudd advokat. Hvem vet
Om ej han veknar då han barnet ser;
Ren oskulds tystnad öfvertygar ofta,
När ordandet slår fel.
Emil. Min ädla fru,
Er dygd och godhet är så allmänt erkänd,
Att ej ert raska företag kan sakna
En lycklig utgång. Ingen qvinna passar
Så väl som ni till detta stora värf.
Stig in i nästa rum, så skall jag genast
Meddela drottningen ert ädla tillbud;
Hon re’n i dag har tänkt på denna plan,
Men djerfs ej bedja någon rangs-person
Af fruktan för ett nej.
Paul. Säg henne då,
Att jag min tunga med besked skall nyttja;
Är den så qvick som hjertat modigt är,
Skall jag väl utan tvifvel något göra.
Emil. Välsignad ni för det! Nu vill jag gå
Till drottningen. Var god, kom närmre hit.
Fångv. Min fru, om drottningen vill skicka barnet,
Blir faran min, om jag det släpper ut;
Jag har ej fullmakt.
Paul. Var ej rädd för det;
I moderlifvet barnet fånge var
Och är i kraft utaf naturens lagar
Befriadt derifrån; det har ej del
I kungens vrede, är ej heller skyldigt
Till hennes brott, ifall ett sådant fins.
Fångv. Det tror jag ock.
Paul. Räds ej; ty, vid min ära,
Jag skall mig ställa mellan er och faran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
