Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ni måste lemna detta uppsåt eller
Jag lemna lifvet.
Flor. Dyra Perdita,
Fördunkla ej med dessa tvungna tankar
Vår glädjefest. Din är jag eller också
Ej mer min faders; ty jag kan ej vara
Min egen eller någon annans, om
Jag ej får vara din: det står jag vid,
Om ödet också säger "nej." Var glad,
Qväf slika tankar, hulda, med de bilder
Som du ser kring dig. Dina gäster komma:
Se munter ut, som om det vore dagen
För firandet utaf ditt bröllop, som
Vi svurit på skall komma.
Perd. O Fortuna,
Gif oss din gunst!
Flor. Se, dina gäster nalkas;
Bered dig på att ta dem vänligt mot
Och låt af glädje våra kinder purpras.
Den g. herd. Fy, dotter!
Då gumman min än lefde, var hon alltid
På denna dag båd’ munskänk, kock, passopp,
Matmor och piga, mottog, tjente alla;
Hon sjöng sin visstump, tog sin dans; än var hon
Vid bordets öfre ända, än vid midten;
Än slog hon en på axeln, än en annan,
Eldröd i synen utaf arbete
Och det som hon begagnade till läskning,
Ty hon drack alla till. Du är så blyg
Som vore du en gäst och ej värdinna
I detta samqväm. Nå, välkomna nu
De obekanta vännerna; det är
Ett sätt att bli bekant och mer förtrolig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
