Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som att vi båda kommit lyckligt hit,
Der nu vi äro.
Leont. Måtte gudarna
All pest ur luften rensa bort, så länge
Ni dväljes här. Ni har en vördig far,
En herre full af nåd, mot hvilken jag,
Så helig som han är, har mig försyndat:
För sådant har mig himlens vrede straffat
Med barnlöshet; er fader är välsignad –
Hvad han af gudarna förtjent – med er,
Hans dygder värd. Hvad hade jag ej varit,
Om nu jag kunnat se en son och dotter
Så älskliga som ni.
Hofm. Min dyre kung,
Hvad jag att säga har knappt troligt vore,
Om ej beviset stode när. Min furste,
Er helsar Böhmen sjelf igenom mig
Och ber er taga fast hans son, som har –
Med glömska både af sin pligt och rang –
Flytt från sin fader, från sitt hopp, och med
En herdes dotter.
Leont. Hvar är Böhmen? Svara.
Hofm. Här i er stad; jag kommer just från honom.
Jag talar häpet, och det höfves också
Mitt underbara budskap. Då till hofvet
Han ilade – det tycktes han förföljde
Det sköna paret – mötte han på vägen
Den föregifna höga damens far
Och hennes bror, som båda lemnat hemmet
Med denna unga prins.
Flor. Mig svek Camillo,
Hvars heder och hvars ära hittills trotsat
Hvad storm som helst.
Hof. Säg det åt honom sjelf;
Han är med kungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
