- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tionde bandet /
193 / 5

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. I, 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjena Gud, om djefvulen ber dem derom. För det att vi
komma för att göra er en tjenst, så tror ni att vi
äro skojare. Ni vill låta koppla ihop er dotter med
en hingst från Barbariet; ni vill att edra barnbarn
skola gnägga emot er, ni vill ha springare till
kusiner och trafvare till svågrar.

Brab.

Hvad är du för en näsvis skurk?


Jag. Jag är en som kommer för att berätta er, min
herre, att er dotter och Mohren nu hålla på med att
leka "djuret med två ryggar."

Brab.

Du är en skurk.


Jag.

Och ni är en – senator.


Brab.

Vi träffas väl; jag känner dig, Rodrigo.


Rodr.

Jag träffas när som helst. Men, jag besvär er,
Och med ert bifall och ert goda minne –
Så ser det nästan ut – er sköna dotter
I denna dunkla midnattsstund förs bort –
Bevakad hvarken bättre eller sämre
Än af ett legohjon, en gondolier –
Till plumpa famntag af en lysten Mohr;
Om detta kändt och gilladt är af er,
Då hafva vi er näsvist förolämpat.
Men vet ni ingenting om hela saken,
Då säger mig min fina takt att vi
Med orätt bannor fått. Tro aldrig nånsin,
Att, fjerran från all höflighet, jag skulle
Så kunna narras med ers vördighet!
Ert barn, – så framt hon ej fått lof af er –
Det säger jag, har svårt förbrutit sig
Då hon sin fägring, rikdom, tro och lofven
Skänkt åt en utländsk äfventyrare,
Som far än hit, än dit. Se efter sjelf,
Fins hon uppå sitt rum, fins hon i huset,
Släpp genast lös mot mig Venedigs lagar
För det jag narrat er.


Brab.

Slå eld, slå eld!
Gif mig ett ljus! – Väck allt mitt husfolk upp! –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/j/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free