Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. IV, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oth.
Jo, ni har Cassio sett i hennes sällskap.
Dock såg jag intet ondt; jag hörde då
Emellan dem hvart ord, hvart andedrag.
Och aldrig hörde ni dem hviska?
Aldrig.
Och aldrig blef ni bortsänd?
Aldrig nånsin.
Att hemta slöja, handskar, eller dylikt?
Nej aldrig, nådig herre.
Det är sällsamt.
Ers nåd, för hennes ära vågar jag
Min själ pantsätta; om ni annat tror,
Bannlys den tron, ty den ert hjerta sviker.
Om någon skurk har narrat i er detta,
Må Gud förbanna honom såsom ormen!
Ty om hon ej är redlig, kysk och trogen,
Fins ingen lycklig man; den renaste
Af äkta vif är kolsvart som förtalet.
Gå, kalla henne hit. (Emilia går). Hon sagt mig nog;
Dock simpel är den kopplerska, som ej
Så pass kan säga. Listig är den skökan,
Ett hemligt häng-lås för gemena synder;
Dock gör hon bön på knä, det har jag sett.
Hvad vill ni, min gemål?
Kom hit, min docka.
Hvad önskar ni?
Låt mig ditt öga se;
Se mig i synen!
Hvilket rysligt infall!
(Till Emilia). Sköt ni er pligt, min fru. Låt älskande
På tu man hand få vara; rigla dörren
Och hosta, ropa hm! om någon kommer.
Nå, sköt er syssla, sköt er syssla, – skynda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
