Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. I, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och ropar högt om hans och andras väl —
Det bör man tadla som man bannar pojkar,
När, för sig komna, de ge bort sin kunskap
Åt ögonblickets lust och göra uppror
Emot förnuftet.
(En budbärare kommer).
Här ä’ nya budskap.
Din vilja uppfylld är, och hvarje timma
Skall, höge Cæsar, dig man underrätta
Om hvad som sker. På hafvet rår Pompejus,
Och medhåll har han, som det syns, af dem,
Som endast fruktat Cæsar: missbelåtna
Uppfylla hamnarna, och folket säger
Att han har lidit orätt.
Kunde tro det! —
I alla verldens dar har så gått till,
Att den, som fins, var önskad, tills han kom,
Och den, som föll, — ej kärlek värd förut —
Blef dyrbar då han mistes. Denna pöbel,
Ej olik lösa jullen på en ström,
Går till och från, är dräng åt ebb och flod,
Tilldess den ruttnar bort.
Hör vidare:
Menecrates och Menas, två pirater,
Gjort sjön till sin, och plöja den och såra
Med allt slags kölar. Många vilda inbrott
De gjort i landet; alla kustbor blekna
Af skräck dervid; de unga trotsa modigt.
Allsintet fartyg sticker ut, som ej
Tas bort så snart det ses: Pompeji namn
Är värre än en öppen fejd.
Antonius,
Försaka dina njutningar! Då fordom
Du jagades från Modena, der sjelf
Du öfvervunnit Hirtius och Pansa,
Gick hungren dig i spåren och du stred,
Ehuru vekligt uppfödd, mot dess makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
