Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett Presthus i Småland från förra århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftonsysslan i de flästa prästhus. Med denna i sig själv
icke roande förrättning, efter en sträng dags arbete
wid kornskörden, hade forntiden förenat en liten
lustbarhet. I skymningen upptändes en stor ståckeld,
medan drängarne inburo och framför spisen uppstaplade
en stor hög humlerefwor. Inom få minuter satt hela
huset omkring denna stapel att plåcka humle. Men
såsom detta arbete, som flere aftnar å rad fortsattes till
kl. 10 och 11, war mycket sömngifwande,
undfägnanades sällskapet med öl, och för att hålla ögonen wakna,
ålåg hwar och en att förtälja någon saga ur forntiden.
Från plåckning war ingen frikallad, utom Probsten
och hans fru. Men sagoförtäljningen öpnades af
Probsten och gick för hwarf till Adjunct, döttrar, drängar
och pigor. Hwar och en hade beredt sig dertill, och
den, som hört något roligt, sparade det till
humleqwällarne. Man trodde sig försatt i en Isländsk
aftonsamling. Husets sätt att umgås med tjenstefolket,
gjorde, att ingen twekade frambära något af sitt
förråd. Alla woro uppmärksamme på den talande, och
då denne slutade sin berättelse, började den nästintill
sittande med den wanliga prologen: Det war en
gång etc. Denna frihet war ganska nyttig att
förena tjenare och fri, och af huset skapa ett hjerta och en
själ. Också fanns intet hus, hwarest tjenstefolket
wisade mera tillgifwenhet och trohet än i Probstens, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
