Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 18
ROMANSKA KYRKLIGA MINNESMÄRKEN.
halfva tunnhvalf. Öfver korsmidten reser sig ett åttasidigt
kupolhvalf.
Det yttre är strängt regelmässigt. I väster ligga å ömse
sidor om en förhall, två höga, fyrkantiga torn. Till dessa kommer
öfver korset ett mäktigt, alltid fyrkantigt torn. Genom tornen
samt fasadens sträfpelare betonas den vertikala riktningen.
Fönsterrader beteckna de olika
våningarna. Portalerna äro
infattade med kolonner och
arki-volterna rikt sirade. ■—•
Den normandiska
dekorationen är hufvudsakligen lineär,
till sitt väsen kärf, hård och
kantig. Det är mest
kombinationer af brutna linjer vi möta:
zick-zack-linien, den tinnartade
eller rätvinkligt brutna linien,
stjärn- och slingmönster etc. —
allt plastiskt utfördt å väggfält,
bågar och friser. —
De viktigaste monumenten
äro de af Vilhelm Eröfraren och
hans gemål stiftade
klosterkyrkorna S. Etienne och S.
Tri-nitè i Caen (båda med sexdelade
hvalf), 5. Georges i Bocherville
(i 114—1157), kyrkan i
Mont-Saint-Michel och S. Vigor i
Cèresy som har en mera
ålderdomlig prägel. (Fig. 162.) Stilen
har äfven spridt sig till Tournay, som framgår af långhuset i
dess katedral.
Från Normandie fick England sitt romanska byggnadssätt
(»normandisk stil»).
Här lefde då en anglosachsisk träbyggnadskonst, som
småningom försvann efter öarnes eröfring, men ur hvilken dock
Fig. 163. Från katedralen i Peterborough.
Midtskeppets system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
