Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66 gotikens kyrkliga minnesmärken.
Fig. 226. Dömen i Siena.
början af 1200-talet. Märkliga i detta hänseende äro t. ex. de tvenne
klosteranläggningarna i Fossanova och Casamari (i provinsen
Rom) * hvilkas kyrkor ha raklinjigt kor och kapell på tvärskeppets
östra sida eller båda (typen Clairveaux II), sträfpelare, rektangulära
spetsbågshvalf m. m. Vid århundradets slut uppenbara sig
likaledes franska impulser i södra Italien, dit furstar af huset Anjou
läto inkalla byggmästare från Frankrike. (Katedralen i Lucera.)
Från Burgund kom cisterciensergotiken, från Provence och
Languedoc torde de gotiska inflytelserna kommit till de båda
Sici-lierna. Den nordfranska stilen har slutligen blott inspirerat ett
enda verk 5. Andrea i Vercelli (i Piemont). Det var, som
Enlart framhåller **, munkarnes från Cisteaux burgundiska gotik,
som blef utgångspunkten för den italienska, en alltså icke fullt
färdig gotik. Detta jämte de inhemska traditionerna förklarar
* I Fossanova dog Thomas ab Aquino år 1275.
" I sitt förträffliga arbete Origines franfaises de Varchitecture gotique en Italie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
