- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
46

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borggårdsarkaderna på Uppsala slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Mecklenburg, där han, som jag redan omtalat, i
Güstrow efterlämnat en av den tyska renässansens
märkligaste byggnadsskapelser, det hertigliga slottet
därstädes. Med honom och hans broder, den i Kalmar
och Borgholm verksamme Dominicus Pahr, fick Johan
III ett par verkliga arkitekter, på en gång
fästningsingenjörer, byggmästare och dekorationskonstnärer.

Slottet på den uppländska sandåsen växer åter upp
ur gruset och fullbordas till den utsträckning, som nyss
nämndes. Mitt under det brådaste arbetet avled mäster
Franciscus i augusti 1580 och efterträddes som
byggnadsledare av den från Breslau bördige Antonius Watz,
vars yrke egentligen var stuckatörens. Nu är det
visserligen för den nordiska renässansen egendomligt, att
nästan alla slags konstnärer ansågos kunna duga till
byggmästare, men man kan ju även av valet draga den
slutsatsen, att vad som huvudsakligen nu krävdes, var
inredningsarbeten, bland vilka i Uppsalaslottet
stuckdekorationer ingingo som en viktig integrerande del.
Emellertid fullföljer Watz den uppgjorda planen, bygger
sydöstra tornet 1586, och helt säkert har redan under
Johan III:s tid en östlig flygel börjat byggas. Under
de om riket och makten rivaliserande Vasasönernas,
konung Sigismund och hertig Karl, strider har denna
byggnad, om också långsamt, fortsatts. Den kallas "de
nya våningarna" eller "östra våningen" och var år
1600 så pass färdig, att taksparrar kunde uppsättas.
Men huru långt åt norr den då sträckte sig, veta vi
icke. I varje fall grundades det norra rundtornet först
1603, och 1614 restes dess tornspira av tornbyggaren
Erik Kruse. Alltså först vid början av 1600-talet står
det s. k. "långslottet" under tak. År 1615 omtalas den
södra längan med orden "de gamla våningarna mellan
båda rundlarna"; senare kallas den "tvärslottet". Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:38:54 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free