Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
sandsten, stuck, svart och röd marmor samt vit engelsk
alabaster. Det hela är starkt restaurerat ("eine
restau-rierte Ruine") och sarkofagens sockel bär också
inskriften: "Erneuert 1825". Av karyatiddygderna äro blott
2 st. (Kärleken och Hoppet) ursprungliga, båda av stuck
eller konststen, de övriga nya och av sandsten.
Hallbyggnadens figurer äro gamla med undantag av några
av de lustiga djävulshermerna i den inre balustraden.
Dessa samt frisernas reliefer med begravningståg samt
fauntåg, ryttare m. m. äro de figurligt intressantaste
partierna. Kolonnernas nederdel smyckas av
fantasirika, schvungfullt komponerade grottesker. Den
mästare, som givit idén till gravvården, kan ej vara någon
annan än Antwerpen-mästaren Cornelis Floris.
Den förste, som gjorde denna mycket lyckliga
hänvisning var d:r Sello i Oldenburg i sitt 1899 utgivna
arbete "Studien zur Geschichte von Oestringen und
Rüst-ringen". Han påvisade, att Jeversarkofagen in i
detaljer stämde överens med den danske konung Fredrik I:s
gravmonument i dömen i Slesvig, samt att båda
monumenten måste återgå till ett gravvårdsutkast av Floris i
hans 1557 utgivna gravyrverk "Niewen Inventien" etc.
(blad 6). Även till kupolbyggnaden fann han en
förebild bland mästarens gravyrer. Det bör likväl nämnas,
att samtidigt professor H. Ehrenberg i sitt
monumentala verk "Die Kunst am Hofe der Herzöge von
Preussen" (1899) uttalar sig för det jeverska monumentets
härledning från Floris och i en uppsats i "Repertorium
für Kunstwissenschaft" för samma år har upptagit och
kontrollerat Sellos hypotes.1
Möter oss väl i stilhänseende och allmän karaktär in-
1 Att Fredrik I:s gravvård antagligen var ett Floriskt verk,
hade redan 1897 den danske konsthistorikern d:r Francis Beckett
funnit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
