- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
131

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

dikstolen i Herzogenbusch, domarstolsskrank i
Nym-wegen o. s. v. I Antwerpen och Brüssel o. a. orter i
denna del av Nederländerna finnes däremot av dylika
plastiska grottesker föga bevarat. Rikare äro
Nordtyskland och Danmark. I Sverige äga vi t. ex. i
fönster-valvsdekoreringen i kung Eriks gemak på Kalmar slott
ett intressant exempel, vare sig det är mäster Cornelis
själv eller hans lärjunge Vredeman de Vries som här
varit inspirationskällan.

I de av Floris och hans lärjungar utförda
monumenten spelar emellertid grottesken en obetydlig roll. Vi
räkna dem till en tredje stil, en strängare, mera
tekto-niskt betonad stil, som älskar den italienska
akantus-rankan, utlöpande i blomkalkar eller halvfigurer (jmfr
Andrea Sansovinos verk), upptager putti, masker,
medaljonger o. a. antika detaljer, men därjämte med sitt
dekorationssystem assimilerar nederländskt beslagsverk,
ehuru den dock mycket försiktigt använder rullverket,
t. ex. i kartuscher. För stilen utmärkande äro bl. a. den
av breda band bildade fruktkorgen, såsom krön eller
avslutning nedåt (framsprungen ur det sengotiska
häng-kapitälet), fruktsnöret, d. v. s. å ett utspänt snöre
rytmiskt fördelade fruktknippen, vidare stödfiguren,
framför allt den kvinnliga som karyatid, kanefor eller herm.
De allegoriska dygdefigurerna äro sålunda mycket
vanliga i Floris’ gravmonument. Ja, över huvud taget
spelar plastiken både som frifigur och figurrelief en stor
roll i mästarens verk, men utan att likväl övertona det
ornamentala. De stå helt i det dekorativas bann.

I spetsen för denna riktning går den berömde
Ant-werpenmästaren själv, för vars verksamhet jag förr i
korthet redogjort. Från tiden före 1560 stammar det
ännu gotiskt uppbyggda tabernaklet i Léau (1550—1552),
det som fasaduppbyggnad fattade tabernaklet i Sur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:38:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hahrvasa/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free