Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstads slott och dess byggmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
torn, Sturefors (III: 25), där till 1500-talsborgen fogats
en gårdsanläggning ined låga flyglar, o. s. v.1
Vad anläggningen angår kunna vi således bland
äldre svenska slott finna paralleller. Men residenset i
Halmstad är danskt till ursprunget, icke svenskt, och
då dess plan sedan Kristian IV:s tid icke undergått
någon förändring, ligger det närmare till hands, att
jämföra det med danska slottsanläggningar från denna
tid. Nu kan man visserligen följa den fyrlängade
borgen med porttorn längre tillbaka. Spöttrup i norra
Jylland är sålunda ett från medeltidens slut stammande
exempel. Portlängan är dock där blott en hög mur
med ett kraftigt mittorn. Men egentligen är
föreliggande borgtyp en senare företeelse. Holckenhavn på
Fyen tillbyggdes sålunda under 1600-talet med ett par
flyglar, därav en lägre portflygel. Redan på 1500-talet
uppbyggdes emellertid Rosencrantzarnes praktfulla
borg Rosenholm på Jylland i en stil med tydliga
franska inflytelser. Huvudbyggnaden, som höjer sig i t.vå
våningar med frontespisliknande gavelrösten och i sina
ytterhörn har två rundtorn, sammanbindes genom enkla
och låga sidoflyglar med en envånig portflygel, som på
mitten avbrytes av ett högt porttorn samt i vardera
hörnet flankeras av en tvåvånig fyrkantig paviljong,
med gavlar av samma fason som huvudflygelns. I
detta exempel är i varje fall en anläggning med
huvudflygel, lägre sidoflyglar och en låg portlänga med torn
från början klart betonad, en slottskomposition, som
sedan blev ännu mer vanlig.2
I det halländska residenset har man således velat
tillämpa en under det tidigare 1600-talet spridd slotts-
1 Dahlbergs "Suecia antiqua et hodierna", utg. av H.
Hildebrand. Sthlm 1900.
2 Även i Norge är den representerad, t. ex. i Östraat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
