Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna vinna idkare ock älskare. Vår Celsius
var härvid icke senfärdig: dragen först af
nyfikenhet, upmuntrad sedan af denna konstens
undersamheter, hvilken torde kunna räknas
ibland de ypperfte påfund af människligt
snille och som hade visserligen förtjent at skattas
djerft och förmätit; om det misslyckats.
Hans omhugsan geck än längre. Ibland
de delar, som under Mathematiquen
gemenligen begripas, finnas de, hvilka för
sig sjelfva tyckas vara af en senfärdig nytta:
andre åter urbreda sina fördelar snällare och
löna genast mödan. Alla fodra lika snille;
men när kärleken til det allmänna rår, blir
valet icke svårt. Astronomien vant i
synnerhet vår Celsii tycke; ty den finaste
Geometrie, den underbaraste Physique, den
konstigaste Mechanique hafva lika som stämt
möte, at råkas åt uti denna vetenskapen. Sjelfva
Theologien kan icke hålla sig derifrån; ty
Skaparen har på intet lifligare sätt uppenbarat
sit osynliga väsende, sin eviga kraft och
sin Gudom [1], än uti denna verldenes bygnad,
uti rymdens ofanteliga vidd, uti kropparnes
storlek och uti ordningen af deras lopp och
rorelse. Vi se alt detta och häpna. Vi häpna åt
en oändelig och outransakelig vishet och vid
jämförelsen med vår egen okunnighet åt
det tjocka mörker, oss öfverhöljer. Ägde
Astronomien ingen annan nytta, än denna,
vore hon visserligen ovärderlig; men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
