Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fört till den kust, som ingen lämnat än.
Ni mina bröder, ack att ödet måtte
förskona oss att sakna någon vän! —
Här finns i byn — och det är nog måhända —
en enda gata, och där denna enda,
som mellan husen leder smal och krum
med hög ranunkel mellan sina stenar,
styr ut på fältet och försvinner skum
som i ett hvalf bland äppelträdens grenar,
där står från munkarnes och klostrens dar
en manshög, murad stenfot, som bär kvar
en sådan skåplik nisch med gallerdörr,
i hvilken helgonbilder skeno förr.
Där sitter ännu, frätt af regnets droppar
och gränsle på en ärgig glob af koppar,
en lysvedsaktigt murknad man af trä.
Hans helgonhufvud hafva yxor fällt.
Det kristushufvud yngre tider ställt
på bildens axlar är en skräck att se.
Det är af gips samt blodigt rödt af rosten,
som stänkt dit in, och sista vinterfrosten
har brutit hufvudet i bildens knä.
Den bilden må, så godt en mejsel kan,
när vi med minnen från ett lif som gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
