Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt hufvudet som tungt palmvin. Han vacklade åt
sidan och mäktade knappast hålla sig upprätt.
Då sprang färjkarlen upp och utropade med
så gäll röst, att alla skuggorna reste sig ur sin
slummer:
— Arme olycklige, hvartill har din dristighet
förledt dig! Ur Lethes klara vatten drickes väl
glömska af det förflutna, men du har druckit af
svarta Styx, och därför skall du minnas det för-
flutna men stå blind inför det närvarande. Din
ande hör skuggorna till, men din kropp är fort-
farande lifvets. När du återvänder till ofvanvärlden,
skall du gå bland de lefvandes skaror som en vål-
nad, husvill och oförstådd och själf oförmögen att
fatta deras tankar.
Hans Alienus förstod icke längre färjkarlens
ord, men vacklade likt en berusad man. Han såg
endast att de motbjudande svartfåglarna ännu
flaxade omkring honom, speglade i det stillastående
vattnet. De kraxade icke utan hade ett svagt
kväsande läte, och deras vingslag hvisslade.
Med mullrande dunder rullade tiden tillbaka
årtusen efter årtusen, liksom en lössluppen last-
vagn glider utför en redan tillryggalagd backe. Han
hörde grafvarna öppna sig. På de snipiga tegel-
lamporna, som blifvit nedmyllade med de hänsofne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
